Vårt mål är att skapa ett fritidshem där olikheter ses som en tillgång. Men vad betyder det att vi har ett inkluderande förhållningssätt? Vi är alla olika och vi som arbetar i verksamheten behöver kunskap och förhållningssätt som gynnar och stödjer elevernas lärande och utveckling. Verksamhetens rutiner bottnar många gånger i traditioner. Därför är det viktigt att tillsammans reflektera över på vilket sätt vi skapar en känsla av sammanhang och hur vi tillsammans skapar gemensamma rutiner. Vi ger er kunskap i hur ni kan stödja elever, se bakom diagnostiska beteckningar och jobba med grupputveckling så att ni kan öka alla elevers möjligheter.

Helt plötsligt står vi där, handfallna och undrar hur vi ska agera. Utgångspunkten i det lågaffektiva bemötandet är att affekt smittar. Det lågaffektiva bemötandet innebär inte att bemöta eleven med passivitet – tvärtom! Det handlar om ett medvetet och kontrollerat sätt att hantera en krissituation där vi hjälper eleven tillbaka till självkontroll på ett sätt som minimerar känslan av skam. Under fortbildningen lär vi oss grunderna i metoden.

Att möta elevernas olika behov är många gånger en utmaning och stora elevgrupper ställer specifika krav på verksamhetens anpassning. Vi kan se hur vår verksamhet fungerar genom våra elevers beteenden. Genom att anpassa förhållningssättet kan fritidshemmet få alla elever att utvecklas mot sin fulla potential. Vi belyser sambandet mellan elevens utmaningar och utveckling och fritidshemmets elevanpassningar på individ-, grupp-, och organisationsnivå.

Att skapa goda relationer är många gånger det viktigaste i en lärares ledarskap. Vilka strukturer och skapade sammanhang gör att eleverna känner trygghet? I fortbildningen får du konkreta exempel på hur fritidshemmet kan arbeta relationsskapande vilket resulterar i lugnare och tryggare elevgrupper. Vi undersöker också på vilket sätt fritidshemmet kan skapa mindre grupper av den stora gruppen och genomföra jag- och gruppstärkande samtal.

Vi har en utmaning i att möta olika beteenden med ett stödjande förhållningssätt. Vi får inte stanna vid att påtala det negativa för då sker ingen förändring i ett oönskat beteende utan vi behöver sätta ljuset på det som faktiskt fungerar för eleven. Vilken typ av bekräftelse vi ger eleverna har stor betydelse för utveckling och lärande. Att som elev få uppleva sig sedd, uppskattad och accepterad för just den man är anses vara viktiga faktorer för att utveckla en sund självkänsla. Med vårt förhållningssätt kan vi minimera känslor av oro och skam.

Vår verksamhet präglas av våra förhållningssätt, våra ledarstilar och våra förväntningar på eleven. Vi kan ha en lydnadskultur eller en ansvarskultur och det får olika resultat på elevernas beteende. Alla elever vill göra rätt men när strategierna inte räcker till hamnar vissa elever i konflikter eller andra i situationer av misslyckanden. Det väcker känslor av skam och påverkar elevens självuppfattning. Det här kan vi som pedagoger bryta om vi lär oss tolka elevernas beteende och förstå varför det sker.

De neuropsykiatriska funktionshindren skapar både fantastiska möjligheter och stora utmaningar. Ett grundläggande problem för många barn med neuropsykiatriska diagnoser är svårigheten att styra sig själva i förhållande till situationen. Ute på gården är det helt rätt att springa, hoppa och leka, men i samlingen ska man sitta stilla och fokusera på det som sägs. Inom autismspektrumet kan fri lek och vänskapsrelationer vara en jätteutmaning. Under fortbildningen undersöker vi vilka svårigheter vi skapar för vissa elever genom hur vi planerar vår verksamhet.

Barn med svårigheter hamnar lätt i svårigheter. Barn som har svårt för förändringar kan ha problem med att hantera situationer som de egentligen tycker är spännande, som att åka på utflykt eller pröva en ny aktivitet. De har större behov av att veta exakt hur det ska bli och kan behöva repetera det flera gånger för att lugna sig. Kan vi identifiera barnens kritiska situationer så blir det lättare att förbereda dem såväl som dig själv i god tid.

Komplexa svårigheter kräver inte nödvändigtvis komplexa strategier. Den medvetna anpassningen av verksamheten brukar gynna alla elever och skapar förutsägbarhet och trygghet. När vi känner till de neuropsykiatriska diagnosernas symptom och utmaningar är det lättare att hitta strategier men allt är inte diagnoser. Alla elever har behov baserat på mognad, utsatthet, hemförhållanden etc. För att hitta rätt verktyg är det viktigt att först skapa en god relation med barnet Exempelvis genom positiv uppmärksamhet i situationer som inte är konfliktfyllda. Samt konsekventa, tydliga rutiner för när, var och hur en aktivitet ska ske. Ni lär er också att analysera konfliktsituationer och göra planer så att eleven kan lyckas.