Språk och kunskapsutvecklande arbetssätt

– som en del i det systematiska kvalitetsarbetet

Vi stödjer och handleder till att

  • skapa en samsyn där kollegiet gemensamt tar ansvar för elevernas språk- och kunskapsutveckling
  • påverka elevernas lärande och språk- och kunskapsutveckling positivt
  • skapa likvärdighet för elever i det språkligt heterogena klassrummet

Det språkligt heterogena klassrummet ställer särskilda krav på undervisningen för att skolspråket ska bli en möjlighet och inte ett hinder i kunskapsutvecklingen. Lärare behöver därför vara medvetna om både framgångsfaktorer och utmaningar i undervisningen, eftersom eleverna både lär sig ämnet och visar sina kunskaper med ämnesspråket.
Med gemensamt ansvar för elevernas kunskapsutveckling skapas likvärdighet och goda förutsättningar för lärande. Att investera i en fortbildningssatsning på skolan är framgångsrikt för elevers utveckling och lärande. Syftet är att synliggöra vad lärarna gör, varför de gör det och vad det leder till. Med gemensamt ansvar för elevernas kunskapsutveckling framåt skapas likvärdighet och goda förutsättningar för eleverna.

Dag 1
Undervisning som mynnar ut i språk- och kunskapsutveckling
– för alla årskurser i alla ämnen

Den första dagen arbetar vi för att hitta verksamhetens nuläge. Vi synliggör utmaningar och möjligheter, och visar på stöttning som ökar likvärdigheten i vår undervisning och får fler att lyckas.

Alla elever gynnas av ett språkligt perspektiv i undervisningen – och för elever i språklig sårbarhet är det avgörande. Obalansen mellan elevens språkliga förutsättningar och de språkliga krav som skolan ställer utgör ett hinder för en elev i språklig sårbarhet. Vi behöver se språket som en del av undervisningen i ämnet och anpassa vår undervisning efter elevernas faktiska förutsättningar och behov.

  • Vad är svårt i språket?
  • Framgångsfaktorer för elever i språklig sårbarhet.
  • Fokus på språk, innehåll och språkanvändning.
  • Likvärdig undervisning – elevaktiv undervisning.

Vi arbetar med mallar, modeller och strukturer för att skapa ett stöttande och språkutvecklande arbetssätt.

Dag 2
Utvecklade läs- och skrivstrategier
– att tillgängliggöra undervisningen och ämnesinnehållet

Att läsa olika slags texter eller skriva i olika genrer kräver förberedelse. Mallar och modeller för stöttning ökar likvärdigheten och stärker lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt består av många delar. En del handlar om att frigöra elevernas arbetsminne, så att de kan fokusera på undervisning och lärande. Undervisningen behöver innehålla aktiviteter där eleven utmanas att vara språkligt aktiv. Elevens aktivitet behöver också kopplas till olika delar av den språkliga förmågan: läsa, skriva, tala. För att skapa goda förutsättningar för lärande behöver vi skapa kontext och interaktion i klassrummet.

  • Hur begripliggör jag ämnet genom att utgå från sammanhang som gör innehållet tillgängligt? 
  • Hur använder jag elevernas erfarenheter och tankar som utgångspunkt för arbetsområdet?
  • Hur använder jag bilder och andra visualiseringar som kontext och stöd?
  • Hur främjar jag interaktion och utforskande samtal? 

Dag 3
Flerspråkiga elevers behov av språkutvecklande arbetssätt
– stöttande undervisning för utveckling och skolframgång

Eftersom vardagsspråket saknar det djup och den bredd som behövs för att inhämta ämneskunskaper behöver eleverna stöd för att gå från vardagsspråk till det skolspråk som undervisningen kräver. Vi behöver därför arbeta medvetet med mallar, modeller och strukturer som stöttar lärande och skolframgång. Det innebär språkundervisning i alla ämnen – och att analysera och planera för det som kan vara utmanande för eleverna. Med utvecklade strategier för att läsa, skriva och tala får eleven verktyg för att komma vidare i sin utveckling och öka måluppfyllelsen.

  • Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt – vad fungerar?
  • Språkundervisning i alla ämnen – läs- och skrivstrategier, genrer och ordförråd.
  • Undervisningsaktiviteter där eleverna använder språket.
  • Ge lärandet tid – elevaktiv undervisning som utgår från det centrala innehållet.

Målgrupp

Lärare och skolledare i grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen

Processutbildning som utbildningsform

Utveckling och lärande måste få fäste. För det behövs tid för reflektion och diskussion – för att pröva, ompröva och utvärdera. Fortbildningen är därför uppdelad i tre dagar som fördelas under en termin eller ett läsår.

Uppdragsfortbildningen skräddarsys innehållsligt och omfångsmässigt utifrån era mål, behov och förutsättningar.

Vår pedagogiska idé - vi startar lärandet med en fråga

För att svara på en fråga behöver vi tänka och vi behöver tänka för att lära oss

Därför är det här med frågor extra spännande. Våra fortbildningar tar sin utgångspunkt i de tre klassiska frågorna vad, varför och hur? Som grund har vi våra styrdokument och aktuell forskning men det är först när vi omsätter den kunskapen i en användbar praktik som det gör skillnad. Det är här våra fortbildare kommer in med sin erfarenhet och det grundläggande målet är att våra kurser ska besvara frågan Hur gör vi för att få det att fungera i praktiken?

Fortbildningen varvar teoripass med reflektioner och gruppövningar. Deltagarna har möjlighet att ställa frågor och få svar. Ni kommer att få en mängd tips, idéer och inspiration att prova på nya arbetssätt. Vi vill att ni ska kunna använda era nya kunskaper redan dagen efter fortbildningen och att det ni lär er kommer att göra skillnad för er undervisning och era elever.

Vill du veta mer?

Fyll i formuläret eller ta kontakt med din fortbildningsrådgivare. Se kontaktuppgifter längst ner på sidan.

Till kursprogrammet

Ett alternativ till uppdragsfortbildning är att gå en av våra öppna kurser.
Till kursprogrammet >>

Konkreta tips
Aktuellt och väl förankrat

Dela med dina kollegor!

Kontakta mig

Jag hjälper dig gärna med dina frågor om uppdragsfortbildning.

Fortbildningsrådgivare

Evert Norberg Karkulahti