På Fritidshemmens rikskonferens står fritidshemmet alltid i centrum! Anmäl dig nu och få den pedagogiska påfyllning du behöver.

- Fritidshemmets undervisning är ett komplement till övriga skolan, menar Line Isaksson, universitetsadjunkt vid Jönköping University. Fritidshemmet kännetecknas av lek, samtal och dialog utifrån elevens intresse och behov. Det betyder att fritidshemmets undervisning som form, genom att vara situationsstyrd, grupporienterad och upplevelsebaserad, bidrar till att elevens utbildning blir komplett. Barnen får fördjupa, befästa och skapa förståelse för faktakunskaper i det vardagliga som sker.

När vi pratar om kvalitet i fritidshemmet måste kvalitetsbegreppet sättas i förhållande till fritidshemmets didaktik, undervisning, lärande och omsorg. Uppdraget är brett och behöver undersökas från flera olika perspektiv som får mötas och bilda en helhet. Det gäller att kunna se helheten i uppdraget men också de mindre delarna, detaljerna som tillsammans utgör byggstenarna av helheten.

Vill ni utveckla ert fritidshem? Vi erbjuder skräddarsydd fortbildning på plats hos er med fördjupning på uppdraget i praktiken och fritidshemmets undervisning.

Utbildningsomsorg som begrepp kan ge en bredare bild av vad fritidshemmets verksamhet kan vara och bli.

- När jag skrev min avhandling för två år sedan, om matematik i fritidshemmet, översatte jag den internationella benämningen school-age educare till begreppet utbildningsomsorg, berättar hon. Begreppet hjälpte mig att relatera matematikdidaktik till den fritidshemspedagogiska kontexten. Utbildningsomsorg som begrepp, gav mig en bredare bild av vad fritidshemmets verksamhet kan vara och bli, att den på olika sätt handlar om omsorg, meningsfullhet, utbildning och undervisning. 

Tillsammans med Anna Klerfelt och tio lärare i fritidshem genomför Anna Wallin nu en forskningscirkel för att undersöka och identifiera möjliga betydelser av begreppet utbildningsomsorg i relation till den fritidshemspedagogiska kontexten. Resultatet synliggör bland annat att begreppet kan fungera som ett sätt att prata om praktiken, om det som händer och sker, i såväl den planerade verksamheten som i den situationsstyrda och intressebaserade.  Förhoppningen är att begreppet på sikt kan bli en del av samtal om verksamheten i relation till organisation, planering och utvärdering.

Alla är medskapare

När det gäller planering och utveckling av verksamheten är en god utgångspunkt att börja samtalet i är att alla, barn som vuxna, är medskapare i verksamheten, menar Sofia Grimm, teamledare och utvecklingsledare inom fritidshemmet på Röllingbyskolan i Österåker kommun.

- Vi:et i arbetslaget bygger på en samsyn kring verksamhetens olika delar, säger Sofia, och vidare vad det i sin tur innebär för pedagogernas förhållningssätt i elevgruppen och verksamheten. Vi måste fundera tillsammans över varför och för vem, vi gör det vi gör.

Att såväl barn som vuxna är medskapare i verksamheten är något Line Isaksson också menar är en viktig del när det kommer till kvalitet i fritidshemmet. 

- Utifrån den forskning jag just nu håller på med så skulle jag ödmjukt kunna säga att resultatet visar på att kvalité i fritidshem är avhängt lärarens möjlighet att interagera med eleven om ett gemensamt innehåll, berättar hon. Alltså hur läraren och eleven möts i dialog om ett gemensamt innehåll. Denna interaktion sker i vardagen utifrån det eleverna upplever eller erfara på eget initiativ eller på lärarens initiativ.

Tino Skovlund, en stor inspiratör inom utveckling av fritidshem, menar att lekotekpedagogik är ett bra verktyg för att låta eleverna bli medskapare i verksamheten. Tino är en av pionjärerna kring utvecklande av lekotek och han har sett många barn blomma ut tack vare det. 

- Lekoteket utgör en arena för att bygga relationer, både mellan elev och lärare och mellan elever, säger Tino. Ett lekotek bidrar till ökad trygghet och tillit för både rastverksamhet och fritidshemsverksamheten. Där får vi chansen att verkligen ta leken på allvar och möjlighet att öka elevernas inflytande och delaktighet.

 

Ett fritids för alla

Fritidshemmet är i sin verksamhet många gånger ett större sammanhang som i och med det har en helt annan kravbild på eleverna. Många lärare i fritidshem vittar om elever som får det väldigt svårt i fritidsverksamheten. Det kan handla om elever med NPF-diagnoser, men alla elever kommer till oss med olika behov utifrån mognad, hemförhållanden, utsatthet eller bara utifrån dagsformen.

- Många elever som får svårigheter i skolsammanhang har ett stort behov av struktur och tydlighet. Något vi ibland kan tappa på fritidshemmet, berättar specialpedagogerna Anna Morell och Jenny Karlsson. Dessutom är eleverna på fritids efter skoldagen där de kanske har kämpat enormt mycket med att hålla ihop, visa sig alerta och med energi tagit till sig undervisningen och förhållit sig i sociala sammanhang. Energinivåerna är inte helt sällan tomma redan när de kommer till fritidshemmet.

Får alla elever möjlighet att ta del av undervisningen som fritidshemmet erbjuder?

När vi undersöker kvaliteten på fritidshemmet måste vi också ta med tillgänglighetsaspekten. Får alla elever möjlighet att ta del av undervisningen som fritidshemmet erbjuder? För att få fritids att funka för fler menar Anna och Jenny att det är viktigt att ta med den struktur och tydlighet vi använder under skoltid även till fritidshemmet.

- Och här behövs det förmodligen ännu mer, säger de. Tänk att struktur, tydlighet och visuella stöd fungerar som en byggställning som håller upp och ger ramar att förhålla sig till för de elever som kämpar för att vara i begripliga och hanterbara sammanhang.

Nytt läsår – nya utvecklingsarbeten

När det är dags att starta upp ett nytt läsår börjar teamledaren Sofia Grimm och hennes kollegor alltid med att ta ut en tydlig riktning i arbetet med rutiner, övergångar och hur vi organiserar oss samt skapa samsyn i uppdraget utifrån styrdokumenten. De knyter an till de pedagogiska processer och spaningar de sett under läsåret innan och arbetar vidare med dem utifrån nya spaningar de gör under höstterminen.

- Spaningarna och reflektion kommer att vara grunden för vårt pedagogiska arbete, säger Sofia Grimm.

För att driva utveckling behöver du också blicka utåt. Vad gör andra som fungerar bra? Vilka nya teorier kan du behöva fylla på med? Du behöver fylla på med energi och få nya perspektiv på saker och ting.

- Att få komma iväg från vardagen och få lite perspektiv på sitt dagliga slit samtidigt som man möter ”artsfränder” och tillsammans får ny input är ovärderligt, menar Jonas Wallman, en av fritidssveriges främste inspiratörer.

På Fritidshemmens rikskonferens samlas årligen hundratals lärare i fritidshem för att tillsammans fylla på med ny kunskap och inspiration. Programmet varvar aktuell forskning med verksamhetsnära exempel – hela tiden med fritidshemmet i fokus. Tanken är att ge nya insikter att ta med till arbetet, möjlighet att byta erfarenheter med kollegor från hela landet och den så viktiga bekräftelsen på allt bra du redan gör i din vardag på fritidshemmet.

Experterna som uttalat sig i artikeln är alla föreläsare på konferensen under hösten 2024. Tillsammans kommer de med stor nyfikenhet utforska fritidshemmets verksamhet med elevernas bästa i fokus.

Boka din plats här!

Fritidshemmets rikskonferens

Under Fritidshemmets rikskonferens kommer Sveriges Lärare att dela ut pris till årets lärare i fritidshem. 

Läs mer och nominera en lärare här.

 

Jonas Wallman, moderator på Fritidshemmets rikskonferens

Jonas har med fritidspedagogiken som ständig följeslagare arbetat i en rad olika uppdrag; i fritidshem, liten undervisningsgrupp, träningsskola, fritidsgård, skola, socialtjänst och arbetar numera som rektor i förskolan.

Fritidspedagogiken är en riktigt hjärtefråga och han menar att den är användbar i så många fler sammanhang än just på fritidshemmet. Han är en uppskattad föreläsare och inspiratör när han med stor igenkänningsfaktor och yrkesstolthet lyfter fram den fritidspedagogiska verksamhetens fördelar och möjligheter.