Maria trodde på mig när jag inte själv gjorde det

Vem var din bästa lärare och varför? Då och då uppmanas vi att skicka in våra minnen av lärare som gjorde intryck; som kanske påverkade uppfattningar om världen eller val av yrke. Att döma av alla svar är det uppenbarligen en fråga som engagerar, men vad kännetecknar då en bra lärare enligt tre tidigare elever?

-  Min bästa lärare uppmuntrade mig under tre år att vilja och våga ta ett steg till, om och om igen

-  Vi lärde oss inte bara samhällskunskap utan också att respektera andra människor

-  Maria trodde på mig när jag själv inte gjorde det

 Fram stiger en lärare som ser och bekräftar, som lyssnar och förklarar. Det är en person som skickligt balanserar mellan att stötta och utmana eleverna i sitt lärande. Det är en person som skapar klassrum där varje elev känner trygghet och lust att lära sig.

Om man mår bra går det lättare att lära sig

Våra minnen och erfarenheter från åren i skolan tar vi med oss genom hela livet, och i ett livslångt perspektiv är känslan av ”att jag är en lärande person” en viktig potentiell hälsoresurs. Sambandet mellan barns och ungas hälsa och lärande är också väldokumenterat i forskning.

”Om man mår bra är det lättare att lära sig”, konstaterar Magdalena Berger. Hon har arbetat som specialpedagog sedan mitten av 1990-talet och möter dagligen elever med psykisk ohälsa. Det kan röra sig om tillfälliga besvär som oro, nedstämdhet och sömnproblem men också allvarliga psykiska sjukdomar som ångest eller depression.

I böckerna Psykisk ohälsa och Elevhälsa och lärarhälsa ger Magdalena Berger verktyg för att upptäcka, bemöta och till viss del åtgärda psykisk ohälsa inom skolans organisation. Som fortbildare på Lärarfortbildning AB visar hon hur lärare kan förstärka faktorer som främjar hälsa och på så sätt integrera ett hälsofrämjande arbete i undervisningen.

Vi ställde tre frågor till Magdalena om hur hon använder sig av KASAM

KASAM är en organisationspsykologisk modell som togs fram på 1970-talet av Aaron Antonovsky, professor i medicinsk sociologi vid det hebreiska universitet i Jerusalem. Grunden för KASAM är uppfattningen att en människa mår bra av att känna sig delaktig i ett begripligt, hanterbart och meningsfullt sammanhang.

Om jag som lärare vill stärka mina elevers KASAM på ett för mig hanterbart sätt, hur gör jag då?

Jag brukar prata om att jobba med gruppen som om den vore ett lag. Som fotbollscoach börjar du inte med att ta reda på vilka svårigheter spelarna har. Du placerar inte en kort men snabb spelare i backlinjen. I stället undersöker du spelarnas styrkor när du bygger laget. Du stärker deras självförtroende, visar att du tror på dem. Att de kan vinna och att VI SKA VINNA!

Jag tänker att lärare kan bygga självkänsla hos eleverna på samma sätt. Snåla inte med beröm! Bekräfta, tro på dem, mata dem med självförtroende. För det är så att självkänsla är en grundläggande förutsättning för motivation. Och utan motivation är det svårt att skapa fungerande lärsituationer.

Det finns ett antal faktorer som främjar det friska, vår hälsa. Berätta mer om vilka faktorer som lärare har möjlighet att påverka.

– Om vi tror att psykisk hälsa enbart kan främjas av experter och åtgärdas av behandlare har vi gått vilse. Jag vill i stället stärka lärares självförtroende när det kommer till att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa. Det handlar om att stärka de många friskfaktorerna som finns omkring oss. Det konkreta, verklighetsnära och meningsfulla lärandet är en sådan friskfaktor som ökar elevers motivation och stärker skyddet mot ohälsa.

Det är viktigt med rutiner som skapar trygghet. Och som jag nämnde tidigare, att hela tiden berömma, stärka och bekräfta. Man stärker det sociala stödet genom att arbeta med vi-känslan och skapa ett tillåtande klimat där alla elever inkluderas och känner tillhörighet under tiden i skolan.

Forskning visar att bristande socialt stöd medför lika allvarliga risker som rökning och hjärt- och kärlsjukdomar. Det är friskfaktorer som lärare råder över och kan påverka. Att integrera friskfaktorer i undervisningen och i skolmiljön gör inte jobbet svårare eller mer krävande – det gör elever friskare!

Många lärare upplever själva stress. Hur kan man som lärare stärka sin egen KASAM och därmed minska stressen?

– Arbetsgivaren har ju det yttersta ansvaret för att stärka den psykosociala arbetsmiljön och undanröja hinder för ohälsa. Samtidigt har man som anställd ett viktigt och lagstadgat medarbetaransvar. Vi måste ta hand om oss själva. Det gäller exempelvis hur vi hanterar stress. För stress smittar!

Det finns flera studier som visar att arbetsplatser som systematiskt har arbetat med att stärka KASAM också har lyckats att sänka medarbetarnas kortisolnivåer. Det är ett mätbart bevis på att stressen har minskat. Vi behöver ge våra elever kunskap om psykisk hälsa och då måste vi själva skaffa oss denna kunskap och bli trygga i att integrera psykisk hälsa på olika sätt i undervisningen. Jag tänker avslutningsvis att det här är en av de viktigaste frågorna som vi kan fokusera på, för elevernas och vårt eget välbefinnande.

8 friskfaktorer som vi i skolan behöver stärka upp:

• Kunskap om psykisk hälsa
• Integrera innehåll om känslor och psykisk hälsa i undervisningen
• Tala om känslor och träna elever att definiera känslor (inte nödvändigtvis som ett eget ämne)
• Tillgänglighet för att stärka lärandet
• Rutiner och trygghet
• Stärka självkänslan enskilt och i grupp
• Trycka på begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet
• Stärka det sociala stödet genom att arbeta med vi-känslan i gruppen.

Vi erbjuder även Psykisk hälsa och hållbara studier som uppdragsutbildning.

Magdalena Berger

Specialpedagog med fokus på barns- och ungdomars psykiska hälsa

Magdalena har en lång och gedigen akademisk utbildning med spetskompetens inom specialpedagogik och psykiatri, samt många års erfarenhet att arbeta med ungdomar med psykisk ohälsa. I över 20 år har hon arbetat som specialpedagog med fokus på barns- och ungdomars psykiska hälsa och har sett hur kontexten förändrats.

 

Magdalena är fortbildare och håller i kursen Psykisk hälsa och hållbara studier. 

Boktips!

Magdalena Berger har även skrivit två böcker där hon delar med sig av sina kunskaper. 

Elevhälsa och lärarhälsa
Så arbetar vi med Känsla av sammanhang i skolan

Psykisk ohälsa i skolan
Upptäck, bemöta och åtgärda.

 

Relaterade utbildningar:

Undervisa gymnasieelever med NPF  Gymnasieskolan 

Extra anpassningar och särskilt stöd Grund- och gymnasieskolan