Lärare behöver förstå vad som fungerar i klassrummet och varför det gör det

I dagens heterogena klassrum är detta mer aktuellt än någonsin. Metodik är grunden för god undervisning. Lärare vet att det gäller att ta sin utgångspunkt i varje elevs kunskaper och intressen. Men en skolklass består ju av fler än en elev och varje elev har sin egen personliga kunskap inom varje ämne, olika tankar och känslor inför ämnet och är olika motiverade. Därför behövs ett sätt att undervisa som fungerar för olika tillfällen och för olika elever, och idag lanseras en uppsjö av undervisningsmetoder. De flesta metoder påstås bygga på vetenskaplig grund, som en garant för kvalitet och utveckling.

Men vad innebär egentligen vetenskaplig grund?

Är vetenskap stora statiska studier som till exempel Hatties metastudier, närintervjuer med lärare och elever, eller att forskare besöker klassrum? Eller är vetenskap helt enkelt en kombination av allt detta? Ett annat viktigt begrepp som vi lärare har till vårt förfogande är beprövad erfarenhet. Men innebär beprövad erfarenhet bara de egna erfarenheterna av att vara i klassrummet? Eller är det kanske så att metoder som andra lärare utvecklat och funnit effektiva också kan räknas dit?

Undervisningsmetodik som ämne försvann från lärarutbildningen för 25 år sedan. Ämnet handlar om att varje lärare ska ha gedigen kunskap om olika idétraditioner och dessutom känna till flera handfasta och praktiska undervisningsmetoder. Att metodik som ämne försvunnit innebär att lärare idag behöver söka kunskap på egen hand om vad som fungerar, och hur undervisningen ska bedrivas. Lärare behöver utveckla egen praktik som utgår från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men vad händer med kvalitet och likvärdighet när alla gör olika? Vi behöver hitta ett gemensamt språk, och strukturer för att samverka kring vår undervisning i kollegiet. I detta behöver vi lyfta och diskutera vad som är god undervisning, och hur vi går från teorier om lärande till praktik i klassrummet.

Vi behöver blicka framåt och se tillbaka

Under denna utvecklingsresa behöver vi blicka både framåt, mot senaste nytt, men också se till lärares egen historia för att skapa en effektiv och fungerande undervisningsmetodik. Vissa idéer hämtade ur historien förefaller idag nydanande och kan passa väl för heterogena grupper i dagens skola. Vi behöver förstå hur vi undervisar, men också hur elever lär, och vi behöver gemensamt hitta en riktning i hur arbetet ska bedrivas.

I böckerna Spår av teorier i praktiken, Lärares hållning och framför allt i boken Undervisningsmetoder av Silwa Claesson kan du läsa vidare inom ämnet.

Silwa Claesson

Metodiklärare och universitetslektor inom allmän didaktik och pedagogiskt arbete på Göteborgs universitet. Hon är också lärare och författare till flera böcker.

Silwa Claesson är en av föreläsarna på Förstelärarnas rikskonferens nu i mars. Där möter du även Lars Gustafsson, Inga-Lill Mårtensson och Anette Jahnke.

Läs mer om Förstelärarnas rikskonferens här