Betyg och bedömning - sfi

När vi utvecklar vår betygssättning gör vi det för att kvalitetssäkra vår undervisning. Många lärare känner sig osäkra när det är dags för betygssättningen. Och det är inte lätt. Har vi dessutom inte planerat och genomfört vår undervisning på ett sätt som synliggör elevernas förmågeutveckling, blir det ännu knepigare.


Välj 2-4 moduler.

Formativ bedömning

Feedback, kamratrespons och självbedömning är viktiga verktyg och numera etablerade begrepp. Vi undersöker här vad de betyder i klassrumsvardagen. Hur kommunicerar vi det arbetssättet till eleverna så att de förstår syftet? Och hur ska vi organisera vårt arbete så att dessa formativa verktyg blir en naturlig del av vår praktik?

Första steget i BFL är att tydliggöra målen men hur gör vi det så att även elever med kort eller ingen skolbakgrund kan ta till sig dem? Det fungerar inte att sätta styrdokumenten i händerna på eleverna, inte ens om eleverna kan läsa dem på modersmålet eller på en mycket förenklad svenska. Lika tveksamt förhåller det sig med instuderingsfrågor att plugga in. Kan vi ha någon nytta av att det vanligtvis finns kontinuerligt intag på sfi? Här prövar vi några utmanande och inspirerande sätt att tydliggöra mål och kunskapskrav för eleverna på sfi.

Eleverna ska under kursens gång lära sig och utveckla de förmågor och kunskaper som i slutet av kursen ska bedömas summativt. Hur vet vi vilka förkunskaper eleverna har och vad de tvärtom behöver utveckla och hur tar vi effektivt reda på det? Hur undviker vi att ge en ineffektiv återkoppling som i värsta fall till och med kan hindra ett fortsatt lärande för eleven? Hur ger vi i stället en återkoppling som både talar om ett "vad" och ett "hur" för eleven? Under denna utmaning tränar vi på att ge återkoppling som gör skillnad.

Kamratrespons är inte det samma som att rätta varandras uppgifter och det är också mer än bara ”two stars and a wish”. Självbedömning är mer än att betygsätta sig själv. Hur får vi elever till att verkligen kunna vara ett pedagogiskt stöd för både sig själv och varandra? Vilka arbetssätt finns det? Vi prövar och diskuterar några alternativ utifrån både syfte och resultat.

I den stressade skolvardagen är det lätt hänt att vi lärare springer om varandra. Hur skapar vi kollegialt lärande och en systematik i arbetslaget så att förhållningssättet kring vikten av formativ bedömning och återkoppling genomsyrar skolans vardag? Här får du olika metoder och modeller för att kollegialt samarbeta kring BFL.

Summativ bedömning

Vår utmaning som lärare är att kunna tolka omfånget på respektive värdeord. Vad betyder ”mycket god”? För att kunna tolka värdeorden måste de förstås i relation till sammanhang och ämnets innehåll. Här uttrycker många lärare stor frustration och efterfrågar tydligare riktlinjer från Skolverket. Men här finns samtidigt ett friutrymme som bygger på att läraren är experten. Här finns flera frågeställningar vi behöver förhålla oss till.

Hur identifierar vi kvalitet i relation till kunskapskraven för en sfi-kurs? Ett betyg ska spegla den kvalitet som eleven har på sina språkhandlingar vid tiden för betygssättningen på en viss kurs utifrån aspekterna hörförståelse, läsförståelse, muntlig interaktion, muntlig produktion och skriftlig färdighet. Så långt inga problem. Det är snarare hur vi ska se på kvalitet i samband med språklig kompetens som utmanar. Här får ni arbeta med ett bedömningsunderlag samt den instruktion som läraren har gett eleven. Dessa ska ni ställa mot kunskapskrav och mål för kursen för att träna på att identifiera kvalitet för en viss aspekt.

Eftersom sfi-kursplanen saknar rubriken "centralt innehåll" och följaktligen även en tydlig definition av vad vi ska undervisa om, tycker många lärare att relationen mellan elevens kommunikativa förmågor och centrala kunskaper är svårt. Under denna utmaning får ni arbeta med en utvald språklig aspekt och planera för denna utifrån centrala kunskaper för en någon av kurserna A-D. Hur många gånger vill/behöver vi se något för att kunna vara säkra på elevens förmåga? Matchar vi vår undervisning mot den uppfattningen?

Inom bedömning för lärande (BFL) utgår man från tre grundläggande frågor: Vad är målet, var befinner sig eleven i förhållande till målet och hur ska eleven göra för att nå målet? Med hjälp av formativ bedömning under kursens gång kan vi göra en mer kvalitativt säker summativ bedömning. Kan ett summativt prov användas formativt och i så fall hur? Vilka kunskaper krävs för olika betygssteg? På sfi finns en progression mellan betygen E, C och A inom varje kurs och det är just progressionen som uttrycks genom värdeorden. Hur ska vi som lärare kunna hjälpa eleven till ett högre betyg? Här får ni analysera och fördjupa er i värdeorden genom att resonera kring varför en elev har fått ett C istället för ett A. Hur ska vi arbeta för att eleven ska förstå vad och hur hen behöver utveckla för att nå ett A på kursen?

Likvärdiga betyg är en fråga om rättssäkerhet. Vi måste veta vad som gäller och känna oss trygga i den kunskapen. Vi går igenom olika elevscenarion och läs oss vad som är rätt och fel betygssättning i respektive fall. Här lyfter vi bland annat relationen B och D, tröskeleffekt, sjukdom och frånvaro, F och streck samt pysparagraf.

Hur stor påverkan ska egentligen de nationella proven ha på en elevs betyg? Många lärare känner en press från skolledare och media när betygen på nationella provet och slutbetygen avviker ifrån varandra. Hur ska vi förhålla oss till det? Hur kommer det sig att det finns poänggränser för D- och B-betyg på nationella prov när det inte finns kunskapskrav för dessa betyg?

Sambedömning är en framgångsrik väg till likvärdig betygssättning. Det finns olika modeller för detta. Vad finns att lära i dessa och hur vet vi vilken modell vi ska använda? Vi lär oss om förutsättningar för sambedömning och hur vi organiserar arbetet för att få det att fungera.

Språkutvecklande uppgifter som är kognitivt utmanande innebär att eleverna tvingas lämna sin trygghetszon. För att vägleda, stimulera och motivera eleverna i deras lärande under de olika faserna av cirkelmodellen, behöver ni bland annat ge individanpassad stöttning och använda formativ återkoppling. Vi tittar närmare på vad stöttning innebär och hur det kommer sig att cirkelmodellen och formativa arbetssätt så fruktbart kompletterar varandra. Ni får också under fortbildningen flera tips och pedagogiska redskap att använda i undervisningen.

Mina val

Till höger kan du se din dag byggas upp när du klickar i vilka moduler du vill ha. Välj 2-4 moduler ovan.

Du har inte valt någon modul

Kontakta mig

Jag hjälper dig gärna med dina frågor om uppdragsfortbildning.

Fortbildningsrådgivare

Jonas Gille