Elever behöver få göra, inte bara höra

Läsförståelsestrategier är medvetna mentala handlingar som en läsare använder för att komma ihåg det lästa. Därför behöver vi ge eleverna verktyg för hur de ska tänka under läsningen. Våra elever behöver få göra, inte bara höra. Det är grunden för avkodning, läsförståelse och skrivande. Vägen från teori till praktik behöver vara kort. Eleven behöver nöta och öva grunderna många, många gånger. Det räcker inte att vi talar om vikten av läsning. Vi måste leva som vi lär. Redan i förskoleklassen har vi möjlighet att lägga grunden för elevernas läs- och skrivförmåga. Läsförståelse är en demokratifråga, och hänger nära samman med skolframgång. 

Läsning är en sällanaktivitet i vår samtid

I skolan ser vi det hos våra elever som saknar grunder i avkodning och strategier för läsförståelse. Skolan har ett läsfrämjande uppdrag. Därför behöver vi fokusera på läsning i skolans alla ämnen. Vi talar mycket om vikten av läsning, men det gäller att vi också får till strukturen för att öva i vardagen. Att skapa en plan för detta arbete gör stor skillnad för våra elever. Det handlar bland annat om att tidigt öva rytm och betoning i ord och meningar. Då kan vi skapa förståelse och flyt i läsningen. En viktig del i detta är att träna elever på att uppfatta ordsegment.

Genom specifika och regelbundna övningar kan vi säkerställa en likvärdig och effektiv läsundervisning för alla elever:

• Öva ofta - inte länge.
• Utvärdera och anpassa insatserna.
• Använd strukturerade läslistor för att öva avkodning.

Genom att anpassa undervisningen efter elevers olika behov och inlärningsstilar är det möjligt att tidigt identifiera och stödja elever som kämpar, vilket minskar risken för senare inlärningssvårigheter.
 

Läsning är en sällanaktivitet i vår samtid

Elever som har svårt att läsa kan uppleva en rad olika tankar och känslor som påverkar deras lärande och motivation. Här är några vanliga upplevelser och vad som kan ta kraft för eleverna:

• Känslor av otillräcklighet och frustration: Många elever som har svårt att läsa känner sig ofta misslyckade eller otillräckliga när de jämför sig med sina klasskamrater. De kan tänka: "Varför är det här så svårt för mig när det verkar så lätt för andra?". Denna självkritik kan leda till låg självkänsla och motivation, vilket gör det svårare att engagera sig i olika uppgifter.
• Kognitiv överbelastning: För elever som kämpar med att avkoda ord, förstå text och hålla ordning på meningsbyggnad kan läsning bli en kognitivt överväldigande uppgift. De elever som detta rör fokuserar mycket på varje ord med risk för att förlora den större sammanhangsförståelsen. Detta kan göra att de känner sig mentalt utmattade och tappar motivationen att fortsätta.
• Rädsla för att göra misstag och att bli bedömda: Många elever oroar sig för att göra fel eller att bli bedömda av sina lärare och kamrater. De kan tänka: "Vad händer om jag läser fel och alla skrattar?". Denna rädsla kan leda till ett undvikande beteende och motvilja att delta i läsaktiviteter, vilket ytterligare hindrar deras utveckling.
•  Utmaningar med fokus, koncentration och uthållighet: Läsning kräver ofta en hög nivå av koncentration och uthållighet, vilket kan vara svårt för elever som redan kämpar. De kan lätt tappa fokus, känna sig rastlösa eller ge upp snabbt om de stöter på problem, vilket gör att de inte får den nödvändiga övningen för att förbättras. 
• Negativ självuppfattning och inlärd hjälplöshet: Efter flera misslyckade försök kan elever utveckla en negativ självuppfattning där de börjar tro att de helt enkelt "inte kan läsa" eller "aldrig kommer att lära sig." Detta skapar en cykel av negativt tänkande och inlärd hjälplöshet, där eleven inte längre tror att de kan förbättras genom ansträngning. 

Det räcker inte att vi talar om vikten av läsning, vi måste leva som vi lär

Bland våra elever finns det också elever som inte förstår hur lite de förstår när de läser. Kanske inte heller läraren vet det. Dessa elever har bara utvecklat en ytlig förståelse. Då är det svårt att veta vad man egentligen ska ha läsningen till. Genom att förstå grunderna men också elevernas utmaningar, kan lärare och föräldrar ge stöd och anpassa sina strategier för att hjälpa eleverna att komma vidare för att bygga upp en positiv upplevelse kring läsning.