I Sverige har vi länge haft en ”färgblind” inställning till hudton och utseende. Det har gjort det svårt att tala om ämnet på ett naturligt sätt och många pedagoger känner osäkerhet – rädslan för att säga fel, göra fel eller trampa snett blir ofta ett hinder. Men barn ser hudfärg och påverkas av de normer och föreställningar som omger dem. Hur kan vi skapa en verksamhet där alla barn känner sig trygga i sin identitet, oavsett hudton?
FörskolaLek, lärande och omsorg
Föreläsningens innehåll
Har vi ett språk för att prata om hudfärg med barn och personal?
Vilken kunskap och förståelse kring rasism saknar vi i relation till förskolebarn?
Hur kan ett antirasistiskt arbete med utgångspunkt i hudtoner se ut i praktiken?
Hur kan vi utmana vithetsnormen när det gäller skapande material, böcker och media?
Hur gör vi när alla barn är vita?
Antirasism i praktiken
Under föreläsningen får ni ta del av hur en förskola på ett medvetet och aktivt sätt har arbetat för att motverka etnisk diskriminering och rasistiska beteenden. Arbetet innebar att hantera skam, synliggöra okunskap och söka efter praktiknära forskningsunderlag. Med hjälp av Barnkonventionen, ett uppdaterat språkbruk och teoretiska kunskapsbegrepp visar föreläsarna hur antirasistiskt arbete kan ta form i vardagen.
Sverige har på kort tid gått från att vara ett av Europas mest homogena länder till ett av de mest mångfaldspräglade. Ändå saknar vi en tydlig didaktik och praktik för att hantera frågor om hudfärg och identitet. Den här föreläsningen visar hur vi kan skapa en mer medveten och inkluderande förskola – där barnens identitetsutveckling stärks och olikheter blir en självklar del av lärandet.
Kommande bok
Föreläsarna är aktuella med boken Färgmedveten pedagogik i förskolan – om hudton, identitet och antirasism i förskolan som kommer i början av 2026.
Föreläsare
Maria Fabien
Sångpedagog, dansare och ateljérista
Maria Fabien är utbildad sångpedagog, dansare samt ateljérista och är engagerad i frågor som berör svarta kulturarbetare. Hon är själv rasifierad och trodde att hennes blotta närvaro skulle förhindra kränkningar mellan vita och bruna barn på förskolan. Hennes erfarenheter visade att det inte räcker att bara arbeta med representation, utan att det krävdes samtal med både barn, föräldrar och pedagoger kring att benämna och normalisera det faktum att vi har olika hudtoner. Hon behövde få med sig hela personalgruppen, inklusive rektorn och skapa en tillitsfull och stöttande miljö.
Lovisa Gustafsson
Förskollärare och licentiat i förskoledidaktik
Lovisa Gustafsson är förskollärare och licentiat i förskoledidaktik och har utifrån sin erfarenhet som vit, majoritetssvensk tvingats förhålla sig till sin egen hudton och dess betydelse och ställning/privilegier i samhället i relation till icke-vita människor, sina egna skamkänslor och osäkerhet kring att göra och säga fel och modet att pröva och åter pröva, eftersom alternativet att inte våga, skulle legitimera den struktur där kränkningar och diskriminering skulle bestå.
