Lärarnas forskningskonvent 2026

Välkommen till Lärarnas forskningskonvent 2026. Här får du en unik möjlighet att fördjupa dig i konkret och relevant forskning. Var med och forma framtidens undervisning tillsammans med oss!

Tema undervisningsutveckling

Ett särskilt spår med fokus på demokratilärande. 

Ett samarrangemang av: 
Sveriges Lärare, Lärarstiftelsen, Karlstads universitet och Lärarfortbildning AB 

Lunch och fika ingår på konferensen. Du kan välja att delta hela eller delar av dagen.

Fokus på undervisningsutveckling   

Variation och bredd – välj mellan olika spår 

Dagen innehåller olika spår, där du kan välja bland varierade teman som ger inspiration och stöd för att ta ditt och din skolas utvecklingsarbete vidare. Ett spår kommer att handla om undervisning med fokus på demokrati och värdegrund.  

Forma framtidens undervisning tillsammans med oss på Lärarnas forskningskonvent Karlstad 2026! 

• Aktuella och praktiknära teman. 
• Hur praktiknära forskning kan bidra till att utveckla undervisningen.  
• Hur du kan implementera forskningsresultat i din undervisning. 
• Det professionella lärandet, reflektion över den egna praktiken, samt dialog kring hur forskning kan bidra till att främja professionellt lärande bland lärare. 
• Hur vi kan integrera forskning i undervisningen för att skapa en mer evidensbaserad undervisningspraktik. 
• Att främja samarbete mellan forskare och lärare samt skapa möjligheter för lärare att nätverka och utbyta erfarenheter och kunskap kring undervisningsutveckling. 

Ett särskilt spår om demokratilärande. 

Säkra din plats redan nu! Mer information om deltagande forskare, teman och praktiska detaljer kommer snart att vara på plats.

Programpunkter 

Keynoteföreläsningar 

→ Education with the World at the Centre – What Is the Real Purpose of School? 
Gert Biesta, utbildningsfilosof och professor i pedagogik vid Maynooth University i Irland 

What is education for in a time characterised by measurability, performance demands, and rapid societal change? How can teaching strengthen students’ sense of responsibility, judgement, and democratic agency? 

This lecture explores the broader mission of schooling: not only to transmit knowledge, but also to help students orient themselves in the world and develop into responsible human beings. You will receive practical advice for both classroom teaching and how these ideas can support school development. 

Föreläsningen ges på engelska. 

→ Kontroversiella frågor, skolans demokratiuppdrag och empatisk nyfikenhet - kontroversen som en pedagogisk tillgång 
Christer Mattsson, föreståndare Segerstedtinstitutet, universitetslektor Göteborgs universitet 

Forskning och beprövad erfarenhet visar att det är vanligt att kontroversiella frågor undviks i klassrummet och upplevs stå i vägen för lärande. Denna föreläsning tar sin utgångspunkt i förmågan att vara i, hantera och utveckla en kontrovers. Något som är en färdighet i sig, en färdighet som är en förutsättning för att utveckla en demokratisk impuls. I föreläsningen presenteras praktiska pedagogiska verktyg inramat i socialfilosofiska perspektiv på vad en konflikt är. 

→ Att förankra och förmedla mänskliga rättigheter i lärandets vardag, från tidiga år till tonår  
Lisa Isenström, lektor i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet 

I både läroplanerna och skollagen betonas att utbildningens värdegrund vilar på demokratiska principer och mänskliga rättigheter. Skollagen tydliggör också att skolan har ett dubbelt uppdrag: att skapa en miljö som respekterar rättigheter och att ge elever möjlighet att utveckla de kunskaper och värden som värdegrunden omfattar. Nyligen uttryckte Jan Eliasson (tidigare FN-diplomat) att ”diplomati är en bransch i lågkonjunktur”. Detsamma skulle kunna sägas om arbetet för mänskliga rättigheter. I en tid då dessa rättigheter utmanas – både globalt och i vår närhet – blir skolans ansvar att gestalta, förankra och förmedla värdegrunden än mer centralt.

Med utgångspunkt i aktuell utbildningsvetenskaplig rättighetsforskning utforskas i den här föreläsningen rättighetsundervisning i skola och fritidshem. Med en tydlig progression genom skolans alla stadier och i fritidshemmets praktik visar jag hur undervisning som stärker elevers kunskaper, värderingar och handlingsförmåga i linje med mänskliga rättigheter kan utvecklas. 

Programmet fylls på löpande. Håll utkik.

Programspår 

→ Skyltfönsterdemokrati – när skolan talar varmt om elevinflytande, men håller eleverna utanför
Ulf Blossing, professor i pedagogik, Göteborgs universitet. 

Skolan talar gärna om elevinflytande, framför allt i skollagen och i läroplanen, men även i exempelvis måldokumentet för rektorsprogrammet. Ändå visar verkligheten något annat: Eleverna blir visserligen lyssnade på, men inte tagna på allvar som deltagare. De har bra relationer till sina lärare, men inte på ett vis som innefattar lärandets organisering. Det är skolans stora trovärdighetsproblem. För vad är demokratisk fostran värd om elever år efter år vänjer sig vid att andras förslag förverkligas, medan deras egen roll blir att anpassa sig? Så snart detta påpekas kommer ofta invändningen: Ska eleverna bestämma allt? Men det är en undanmanöver. Frågan har aldrig varit om elever ska styra skolan. Frågan är om de ska få delta i sitt eget lärande som tänkande och ansvarstagande människor. Problemet är att skolan gärna visar upp elevinflytande i skyltfönstret, men sällan bygger undervisningen så att det blir verkligt. Därför fortsätter glappet mellan vackra ord och en praktik tom på demokrati. I föreläsningen reflekterar jag över vad som är orsaken till denna låsning. Det går att ändra. Men då måste elevinflytande sluta vara dekoration och bli en del av undervisningens kärna. Jag ger förslag på vad det kan innebära såväl för lärare som elever. 

→ Tidig läs- och skrivundervisning på vetenskaplig grund  
Linda Fälth, professor i pedagogik, Linnéuniversitetet 

Hur kan lärare utforma den tidiga läs- och skrivundervisningen på vetenskaplig grund? I denna föreläsning presenterar Linda vad sammantagen forskning och systematiska forskningsöversikter visar om undervisning som stödjer elevers utveckling från tidig läs- och skrivinlärning till en hållbar grund för fortsatt lärande. Du får även konkreta råd att använda i klassrummet.  

→ Att utveckla elevers kunskaper om politik genom nyheter i ämnet samhällskunskap
Martin Jakobsson, fil. doktor i pedagogik och Roger Olsson, universitetslektor Karlstads universitet 

Vi vet från tidigare forskning att nyheter har en etablerad plats i samhällskunskapsundervisningen, samtidigt är det oklart vilken roll de spelar. I forskningsprojektet uppfattas nyheter som speglingar av politiska problem, och därför som lämpliga att använda för att utveckla elevers kunskaper om politiskt ansvar. Vem bär exempelvis ansvar för att olyckor med A-traktorer ökar i samhället? Ligger ansvaret på de personer som sitter bakom ratten i första hand, eller är samhället också ansvarigt och i så fall hur? Genom att arbeta med nyheter av den här typen lär sig eleverna att förstå nyheter som bärare av politiska problem, och vad det innebär att utkräva politiskt ansvar. I en liberal och representativ demokrati är det en viktig kunskap att odla i samhällskunskapsundervisningen. Vår presentation handlar om hur denna politiska kunskap kan odlas, baserat på erfarenheter från lärare som nyttjat nyheter för just detta ändamål. 

→ Arbete med politiska frågor i undervisningen
Nora E. H. Mathé, Førsteamanuensis (associate professor), Institutt for lærerutdanning og skoleforskning,, Universitetet i Oslo 

Politik och aktuella frågor är viktiga i samhällskunskap, men dyker också upp i andra ämnen. Baserat på en studie av elevers och samhällsvetares förståelse av vad som kännetecknar politiska frågor, presenterar jag ett ramverk för arbete med politiska frågor. Ramverket är tänkt att ta tillvara både disciplinära perspektiv och elevers uppfattning av det politiska och kan därför användas i undervisningen för att förstå och diskutera både politik och aktuella teman och nyhetsfrågor. I presentationen kommer jag också att ge exempel från videofilmad undervisning i samhällskunskap strax efter Rysslands invasion av Ukraina 2022. 

→ Tidig läs- och skrivutveckling för elever med svenska som andraspråk
Elisabeth Zetterholm, biträdande professor i svenska som andraspråk, Linköpings universitet 

Hur kan vi bäst stötta elever som lär sig läsa och skriva på svenska samtidigt som de utvecklar sitt modersmål? Elever med svenska som andraspråk möter ofta särskilda utmaningar i den tidiga läs- och skrivinlärningen, där flera språk och ibland olika skriftsystem samverkar. I den här föreläsningen presenteras forskningsbaserade perspektiv och konkreta arbetssätt på hur denna komplexa process kan förstås och tas tillvara i undervisningen. 

→ Utforskande undervisning och stödfunktioner
Nora E. H. Mathé, Førsteamanuensis (associate professor), Institutt for lærerutdanning og skoleforskning,, Universitetet i Oslo 

Hur kan man arbeta utforskande i undervisningen? Baserat på videoobservationer av undervisning från två stora forskningsprojekt, presenterar jag tre olika former av utforskande undervisning och exempel på stödfunktioner som lärare kan använda (scaffolding). 

→ Att undervisa i utredande och resonerande skrivande i AI-tider 
Josefin Hellman, doktorand i svenska, Södertörns högskola 

Många lärare arbetar med utredande och resonerande skrivande i olika ämnen, men upplever att elever ofta fastnar i att återge information eller mer eller mindre skriver av sina källor i stället för att föra egna resonemang. Hur kan undervisningen stödja elever i att utveckla ett mer självständigt och resonerande skrivande i en tid präglad av AI? I den här föreläsningen diskuteras skrivundervisning med utgångspunkt i variationsteori och forskning om skrivutveckling. Du får flera konkreta exempel på hur undervisning kan designas för att stödja elevers skrivutveckling från högstadiet till gymnasiet och vidare till högre utbildning. 

→ Tillgänglig undervisning – när specialpedagogik och ämnesdidaktik möts  
Charlotte Arkenback, fil.dr och lektor, Göteborgs universitet 

Vad krävs för att undervisning ska bli tillgänglig för fler elever? I den här föreläsningen riktas fokus mot hur lärare kan undersöka det som faktiskt sker i undervisningen och få syn på vad som hjälper eller hindrar elevers deltagande, förståelse och lärande. Här handlar det inte om fler metoder, utan om att utveckla ett skarpare och mer praktiknära sätt att förstå och forma undervisningen.