Rikskonferens AI i skolan

För att möta dessa krav behöver skolan arbeta samlat över professionsgränser. Den här konferensen skapar en tydlig och nyanserad bild av vad AI är och hur tekniken påverkar lärande, etik och samhälle. Hela tiden utifrån ett konkret och praktiskt perspektiv i skolans vardag. 

Internetstiftelsen
Sveriges Skolledare
Sveriges Lärare

Att leda skolans utveckling inom AI på olika nivåer 

Inspiration, verktyg och exempel som kan omsättas direkt i praktiken.  

Ur innehållet: 

• en gemensam och nyanserad förståelse för vad AI är – och vad det inte är 
• förhållningssätt och konkreta verktyg för att hantera AI i skolsystemet och i skolvardagen 
• stöd i att leda skolans utveckling på olika nivåer: för lärare, skolledare, utvecklings- och förstelärare samt skolbibliotekarier
• inspiration och praktiska exempel hämtade direkt från skolans vardag 

AI-litteracitet – en nyckelkompetens  

OECD definierar AI-litteracitet som förmågan att: 

• engagera sig med AI på ett meningsfullt sätt 
• skapa med AI
• ifrågasätta AI
• hantera AI med kritiskt tänkande och social medvetenhet.  

AI-litteracitet kommer att ingå i nästa PISA-undersökning för att mäta hur väl elever är förberedda och hur utbildningssystem behöver agera för att möta behoven. 

Målgrupp:

Lärare, utvecklingsledare, förstelärare, specialpedagoger, skolledare, huvudmän, skolbibliotekarier och andra som vill veta mer om AI i skolan.

Program

Programmet fylls på löpande

Från Spinning Jenny till AI-glasögon 

Maria Bäcke, Jönköpings universitet
Maria Bäcke sätter AI-språnget i ett historiskt perspektiv. Vågor av teknikinnovation har alltid gett avtryck på samhällsutvecklingen. Det har alltid funnits motstånd mot teknik, moralpanik och rädsla för det som är nytt och okänt. Det är också tydligt att det alltid har funnits en relativt konstant andel early adapters vid olika vågor av teknikinnovation. Generativ AI ”för alla” kan ses som en tredje våg av digital utveckling, där den första vågen kom på 1990-talet, då internet slog igenom stort, och den andra vågen 2006, då smarttelefonerna blev vanliga. För skolan har vågorna gett stora avtryck och diskussionen om skolans digitalisering är ständigt aktiv. 

Skolan är en mycket viktig plats för att testa och undersöka ny teknik och sätta den i relation till det egna livet och samhället. Vi behöver skapa en god grund av förståelse och kunskap kring den nuvarande vågen av teknikinnovation. Samtidigt behöver vi prata om hur vi utvecklar förmågan till problemlösning för att skapa förutsättningar för ett demokratiskt samhälle. 

Det är upp till oss medborgare att på ett hållbart sätt använda och dra nytta av det som sker samt skapa förutsättningar för att bygga ett robust samhälle i en ny kontext. För att lyckas med det behöver vi lära av historien, men också ta över tyglarna och reglera vissa saker tidigt för att skapa ramverk och policyer som skyddar demokratin, minskar risken för maktmissbruk och ökar möjligheten för befolkningen att förstå och använda tekniken. I detta arbete behöver vi också förstå maktperspektiv och det ekologiska avtrycket. Hur når vi dit, och vad behöver lärare och skolledare veta?  

Elever använder redan AI, hänger skolan med? 

Jannike Tillå, Internetstiftelsen
Med utgångspunkt i rapporten Barnen och internet sätter Jannike Tillå, expert på barns liv på nätet, ljuset på hur barn och unga faktiskt använder AI här och nu. För många är AI en läxhjälp, ett studiestöd som alltid är tillgängligt, som aldrig blir trött och som förklarar igen och igen tills man förstår. 

Medan barnen experimenterar, testar och integrerar med AI tycks vuxna delvis sakna insyn i hur, när och varför AI används. Vilken betydelse har det för skolan? För kunskapssyn, bedömning och alla elevers rätt till en likvärdig skola?  

Genom data och analys ger Jannike Tillå från Internetstiftelsen en tydlig bild av barns AI-användning. Passet ger ett viktigt underlag för alla som vill minska glappet mellan barn och vuxna för att skapa mer informerade samtal om AI i skola och samhälle. 

Hur och till vad får vi använda AI i skolan – och hur funkar det med GDPR? 

Clara Hawking, Kompass Education
Vilka risker finns för Skolsverige om vi inte sätter oss i förarsätet när det ska skapas ramar, policys och kvalitetssäkring i undervisning och annat arbete relaterat till skolan?  

Clara speglar Sverige mot andra länder som har kommit längre i sitt policyarbete kring AI. Vilka utmaningar har de mött och hur har de tagit sig vidare? I föreläsningen ges också också en översikt av centrala lagar som gäller för vårt arbete med AI och vad de innebär i praktiken. Vad innebär hög risk, och hur kan vi öka säkerhet och trygghet? 

Hur använder vi AI i praktiken? Öva och pröva utifrån olika dilemman. 

Micke Kring och Carl Heath, RISE
Micke Kring och Carl Heath från RISE, Sveriges forskningsinstitut, arbetar med utveckling, utforskande och utbildning kring AI. I det här passet varvar de praktik med teori och reflektion. Hur vi än ställer oss till AI måste vi förstå hur det påverkar oss. Att stå utanför skapar inte bara en oförmåga att skydda sig mot det dåliga, utan också en oförmåga att dra nytta av det goda. Passet har workshopinslag där vi tillsammans får testa och utforska hur vi kan jobba med AI i skolan.