Gunilla Dahlberg, Professor Emerita Stockholms universitet

Gunillas föreläsning handlar om förskolan som ett didaktiskt rum där barn och lärare ges möjlighet att inte bara möta det som är på förhand givet och bestämt, utan där det även ges förutsättningar för att möta det oförutsedda, det oväntade och överraskande. Med början i Aristoteles tanke om förundran som en kraft för tänkande och reflektion tar hon oss vi vidare till forskning och filosofi som talar om förundran som en kraft som ger oss makt att handla. Med ett etiskt-estetiskt perspektiv lyfter hon fram begrepp som händelsen, affekt, vitalitetsformer, estetisk vibration och belyser dem genom barnens och lärarnas utforskande och lärande. Allt som allt ett tänkande som skulle kunna återvitalisera bildningstänkandet i en ny tid.

• Hur kan vi ’tona in’ i det som ständigt pågår i vardagslivet på en förskola?
• Vilka nya former av kunskap och lärande kan utvecklas när vi som lärare är uppmärksamma och sensitiva på det som pågår här och nu – i händelsen?
• Vilka erbjudanden behövs i miljön?

Åsa Lernberg förskollärare och utvecklingsledare och Louise Messer förskollärare och utvecklingsledare 

Vad är pedagogernas ansvar för att alla barn ska kunna delta och uppleva glädje i leken tillsammans med andra barn på förskolan? Att få leka är barns rättighet och leken kan bli en viktig del i förskolans demokratiuppdrag. Läroplanen är tydlig med att lek är viktig i utbildningen men den säger inget om hur vi pedagoger egentligen bör agera kring och förhålla oss till barnens lek. På Tunaparkens förskola arbetar vi med att skapa ett medvetet arbetssätt och förhållningssätt kring leken. Vi tar avstamp i den sociala leken med barn och pedagoger som aktörer.

• Varför ett utvecklingsarbete om lek och hur det kan genomföras
• Vad är det som pedagogerna gör för att möjliggöra, stimulera och locka till lek för alla barn?
• Så möjliggör, stimulerar och lockar vi till lek för alla barn
• Vad har vi identifierat som viktigt för att låta leken ta plats

Gustaf Gredebäck, Professor vid Uppsala universitet, Uppsala Child and Babylab

Gustafs föreläsning kommer bland annat att handla om små barns utveckling och behovet av förundran, men även barns sårbarhet och vikten av det kompensatoriska uppdraget.  Han kommer att dela med sig av sina erfarenheter från pågående forskningsprojekt som undersöker övergångar mellan skolformer, tidiga former av matematik i förskolan och hur programmering kan läras ut utan digitala skärmar.  Forskning har genomförts i Uppsala, men också tillsammans med familjer i Bhutan, Zimbabwe, Turkiet och Uganda. I det senare fallet bland familjer som lever under svåra omständigheter i flyktingläger.

• Barns behov av förundran för lärande och utveckling
• Barns sårbarhet och det kompensatoriska uppdraget
• Internationell utblick – barn som lever under svåra omständigheter

Anna Thoresson, förskollärare, utepedagog, föreläsare och författare, Frida förskola Vänersborg

När barn får möta naturen med hela kroppen växer både relationer, kunskaper och handlingskraft. Det börjar i förundran och nyfikenhet på den värld vi är en del av – maskarna i jorden, de första vårblommorna i rabatten och trädens löv som skiftar färg om hösten… Naturen lockar till lustfyllt utforskande, och med tiden flätas våra erfarenheter samman till en rik och komplex kunskapsväv. Vi rör oss bortom det mätbara, i en värld där livet och lärandet är på riktigt.

Den här föreläsningen handlar om sambanden mellan: 

• förundran och tid – att lära genom att “hålla på”
• estetik och kunskap – kan det också vara så här?
• relationer och handlingskompetens – att bli kompis med naturen

Mia Heikkilä är professor i barn- och ungdomsvetenskap med inriktning mot förskolan, vid Stockholms universitet.

Vår samtid är präglad av osäkerhet och ovisshet om många stora frågor, och ibland kan det vara svårt att veta hur man ska hantera det. Förskolan kan kännas långt från dessa frågor, men är det verkligen så? I den här föreläsningen kommer fokus vara på hur hopp och framtidstro skulle kunna bli synligt i förskolans verksamhet och hur förskolans undervisning kan vara en arena för att stärka barnens och vuxnas hopp och framtidstro. Utgångspunkt tas i vikten av delaktighet, relationer, kunskap, resiliens och likvärdighet. Föreläsningen kommer också innehålla förslag på riktning för pedagogers och lärares arbete i förskolan för att reflektera över dessa frågor och tydligt vara ett stöd för barnen, och för sig själva.

• Att ge barnen i förskolan hopp och framtidstro i samtiden
• Redskap för arbete för hopp och framtidstro
• Pedagogiken och didaktiken som kärna