4 komponenter som stärker ert SKA arbete

Förändringsarbete är en naturlig del i förskolan och systematiska kvalitetsarbete behöver vara meningsfullt för oss som arbetar där och framför allt ska det gynna barnen. Kvalitet är svårfångat och kan mätas, värderas och utformas på olika sätt. Hur vet vi då att det gynnar barnen så att de får en roligare, tryggare och än mer lärorik tid under sina år i förskolan?

Olika kvalitetsnivåer i förskolan

Kvalitet brukar vanligtvis delas in i tre olika nivåer systematiska kvalitetsarbetet. Katarina Larsson, vår expert inom systematiskt kvalitetsarbete menar att det är viktigt att veta vad dessa nivåer handlar om:

Strukturkvalitet handlar om de förutsättningar vi har, de ramar som verksamheten ryms inom. Det kan handla om antal personal, storlek på barngrupp, lokaler, etc. 

Processkvalitet rymmer allt det där som sker i mötet, i samspelet, i relationerna. Här spelar pedagogers förhållningssätt, kompetens och relationella förmåga stor roll, men också hur man organiserar för sammanhang och miljöer. 

Resultatkvalitet är den mest svårfångade delen. Med resultatkvalitet menar man allt det som barnen får med sig vidare i livet och det kan vara svårt att avgöra vad som är en effekt av förskolans verksamhet och vad som påverkats av exempelvis hemmiljö eller andra faktorer. 

Vill du skapa ett hållbart kvalitetsarbete där både barn och pedagoger utvecklas? Läs mer om utbildningen Fånga lärprocesser här.

Pedagogiska relationer är kärnan i förskolans kvalitet

Omfattande forskning visar att det som sker i mötet och interaktionen mellan pedagog och barn gör absolut störst skillnad för förskolans kvalitet, men det är också det svåraste att få grepp om när vi följer upp och analyserar. För att lyckas behövs det reflektion och analys i många led med olika perspektiv. 

- Om vi ska kunna upptäcka vad som är viktigt i mötet med barnen och hur deras förståelse förändras under resans gång måste vi lyssna noga med alla sinnen, för barns lärande fångas inte så lätt och det uttrycks på många olika sätt, Marie Eriksson, författare och verksamhetsutvecklare.

Köp boken Pedagogiska relationer i förskolan – utveckling och kvalitet av Marie Eriksson i samarbete med Sven Persson här

Förändring kan upplevas negativt laddat

Med hjälp av reflektion och analys kan vi få en ny blick på vår egen och kollegornas arbetsinsats och vad den betyder för barnen. På så vis kan vi upptäcka vilka förändringar vi behöver göra. Förändring bör ses som en utvecklingsresa vi gör tillsammans, en levande process och en transformation av något vi redan gör. Om arbetet ska förankras grundligt och bli hållbart över tid behöver vi alla växa i ansvar, profession och yrkesstolthet – tillsammans.

Maria Elbrand, utvecklingsledare och författare menar att vi i arbetslaget har olika roller, olika kompetenser och olika erfarenheter. Vi behöver mötas i olikheterna, samarbeta och komplettera varandra. Det är ju då det blir som bäst! Det gäller bara att få våra olikheter att fungera tillsammans, ett sorts gruppkontrakt kan vara en hjälp på vägen. 

Är du förskollärare och leder kollegorna i vardagen? Konferensen Leda kollegor i förskolan ger dig kunskap, verktyg och inspiration för att leda systematiskt kvalitetsarbete ihop med kollegorna. Läs mer här

Stärk reflektionen med rätt förutsättningar och god mötesstruktur

Gemensam reflektion är en viktig del i ert systematiska kvalitetsarbete och ni behöva skapa goda förutsättningar för att stärka er reflektionskultur. 

- En bra grej är att ha ett specifikt mötesrum där ni kan ha dokumentationer på väggarna och sitta vid ett ordentligt mötesbord, menar Erika Wallin, utvecklingsledare, kommundoktorand och författare. Det kan tyckas simpelt, fortsätter hon, men mötesmiljön betyder mer än man kan tro. Att ha ett rum som förknippas med den möteskultur ni önskar kan få stor effekt. 

Erika har tagit fram en enkel checklista för en god mötesstruktur och agenda som ni kan utgå ifrån. Ladda ner den här

Analysen förändrar barns villkor till utveckling och lärande 

För att ta nästa steg i utvecklingen behöver vi gå från att se och reflektera till systematisk analys. Här handlar det ofta om att på olika sätt och med olika metoder fråga sig ” varför blir det på det här sättet?” eller ”vad betyder det här?”. Katinka Vikingsen, författare till boken Meningsfulla analyser i förskolan berättar: 

I analysen letar vi efter mönster. Att identifiera mönster är viktigt för att vi ska för att kunna skilja på enstaka händelser och återkommande fenomen. Att kunna skilja på det vi tycker och tror mot det som verkligen sker i verksamheten. 

Läs mer om analysens roll här. 

Vägen mot meningsfullt kvalitetsarbete

För att sammanfatta har vi ringat in fyra delar som spelar stor roll i kvalitetsarbete som gynnar både barn och pedagoger.

1. Pedagogiska relationer är kärnan
2. Kollegialt utvecklingsarbete som verktyg
3. Reflektionskultur är en nyckel
4. Systematisk analys visar vägen