Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
Ordet ”och” är det intressantaste ordet i skollagens formulering ”utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”. Det betyder ju att skolan kan, och också ska,   vila på annat är forskningsresultat – men vad kan det vara? Vad kan beprövad erfarenhet egentligen betyda?

När vi står där i klassrummet och ska ta ett beslut – vart kan vi vända oss för ”material” att stå på? Vi kan naturligtvis vända oss utåt – till kanske forskningsresultat vi läst om eller lyssnat på. Vi kan vänd oss uppåt – till Skolverkets alla texter. Men vi kan också vända oss sidledes, till våra närmsta kollegor som kanske undervisar i samma ämne eller samma årskurs. Kanske är situationen då eleven avbröt dig inte ovanlig, du vet att du och dina kollegor brukar då göra på ett visst sätt och det brukar fungera bra. Vi kan också vända oss ännu lite mer i sidled, kanske har du läst om ett utvecklingsarbete som gjorts på en liknade skola som din egen och som berör det som just ju skett på din egen lektion. Sist, så kan du också vända dig inåt, kanske gör du det snabbt och intuitivt som utmärker lärarskicklighet. Du agerar rimligt och det blir en bra lärandesituation för eleven och klassen (och dig). Mängder av liknade och snarlika situationer har över tid bildat en kunskap som sitter i din knopp och kropp.

Tre olika aspekter

1. Både hur ni på skolan eller i kollegiet brukar göra och som fungerar
2. Vad andra liknade skolor skrivit om och berättat om i form av systematiskt genomförda utvecklingsarbeten samt
3. Din egen yrkesskicklighet går att lita på.

Dessa tre olika aspekter av kunskap kan alla ses som beprövad erfarenhet. Men finns det inte risker?

Jo, om man betrakta beprövad erfarenhet som ett personlig kunnande finns en risk att man tror att enbart antal yrkesår är en garant för att nå skicklighet i yrket och ens erfarenhet kan då ses som beprövad. Om man betraktar beprövad erfarenhet som praxis finns en risk att vi blir för trogna med sina egna vanor och rutiner, och tappar uppmärksamheten på att synliggöra när praxis inte levererar lärande hos eleverna. Sist, finns det också en risk med systematisk genomförda dokumenterade utvecklingsarbete som vi kanske gör för att leva upp till föreskrivna krav från myndigheter, något vi ”bockar” av. I dokument konstaterar vi vad som gjorts men inte vad som lärts. Utvecklingsarbetet finns i en mapp i datorn, men bidrar varken till vårt eget lärande som lärare och än mindre till våra elevers lärande.

Men, kan ett begrepp ha flera olika betydelser? Måste vi inte enas? Har detta egentligen någon betydelse för mitt uppdrag som lärare och elevers lärande? Mitt förslag är att vi inte behöver enas. Utbildning kan inte enbart ”vila” på ett par av dessa aspekter. Att undervisa och att lära är komplex och utbildning behöver vila på alla fyra: forskningsresultat, personligt yrkeskunnande, praxis och dokumenterade utvecklingsarbeten. Konsekvensen för skolans verksamma är att vi behöver värdesätta och utveckla alla dessa fyra kunskapskällor för att säkerställa att elevernas lär sig och utvecklas.

 

Kurstips!

Undervisningsdesign och klassrumsledarskap

Under den här fortbildningen kommer vi dyka djupare i forskningen och ge dig verktygen för att omsätta kunskaperna i ditt klassrum. Här får du chansen att verkligen vässa din undervisning och lärarskicklighet! Du får utveckla ditt relationella lärarledarskap. Du får insikter i hur undervisningen kan utformas för att utveckla elevernas tänkande. Och du får verktyg för att möta den oförutsägbara vardagen i klassrummet med bibehållen studiero och trygghet.

Läs mer om kursen för grundskolan här
Läs mer om kursen för gymnasieskolan här