Lärarnas forskningskonvent 2024 – vi bygger broar mellan undervisning och forskning

Den 17 juni bjuder vi in till en mötesplats för professionsutveckling som syftar till ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan forskare och yrkesverksamma i skolan. 2024 genomförs konventet på Göteborgs universitet. Du kan också delta digitalt och kostnaden är endast bokningsavgiften på 250 kr. Klicka här för att boka.

Ett samarrangemang av:

 

Om dagen i korthet

Programmet på förmiddagen innehåller en keynote-speaker samt ditt valda spår. Eftermiddagen innehåller två keynote-speakers samt ditt andra valda spår.

I varje spår beskriver och presenterar två (eller fler) forskare sin verksamhet, för att sedan diskutera sina olika ingångar och resultat. Forskarna leder sedan en interaktiv session där du som deltagare får vara aktiv genom att diskutera, ställa frågor eller delta i workshop. Denna interaktiva del kan se olika ut för olika spår.

Programmet under Lärarnas forskningskonvent 2024

 

 

08.30-09.00
Registrering

 

 

 

 

09.00-09.55
Välkommen till Lärarnas forskningskonvent 2024!

Moderator för Lärarnas forskningskonvent, Anna Klockar inleder konferensen. Arrangörerna hälsar välkommen.

Keynotes

Helen Timperley
Emeritus professor, Faculty of Education and Social Work, Learning, development and professional practice, New Zealand

Anette Olin Almqvist
Professor i pedagogik vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet

Tema

Det professionella lärandet måste ge effekt. Det behöver utgå från lärares faktiska och verkliga behov, och organiseras på ett sätt som möjliggör förändring. Processer för aktivt undersökande, lärande och experimenterande måste bli en del av lärarnas kärnverksamhet och professionella lärande, och dessa processer behöver bli en naturlig del av lärares yrkesvardag och kollegiala utveckling.

 

 

 

09.55-10.15
Fika

 

 

10.15-12.00
Förmiddagspass, välj ett av sex spår
(Du som deltar digitalt väljer mellan spår 1:1 och 1:2)
 

 

 

 

Spår 1:1
Kollegialt lärande som ger effekt – möjligheter och utmaningar i det kollegiala utvecklingsarbetet

Lill Langelotz, docent i pedagogiskt arbete, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet
Anette Jahnke, doktor professionspraxis, forskare, process-/projektledare, Ifous

Anette Jahnke fokuserar på resultat från ett treårigt forsknings- och utvecklingsprogram där 200 lärare, rektorer och skolchefer från fem huvudmän arbetat med att etablera ett kollegialt arbetssätt där undervisningens utveckling hamnar i centrum för skolutveckling. Genom ett case-baserat arbetssätt där lärare följt elever, rektorer följt lärare och skolchefer följt rektorer har skolutvecklingsperspektivet ändrats från utifrån-och-in till inifrån-och-ut. Forskningsresultaten berör hur bedömningsinformation används för undervisningsutveckling, hur rektor kan stödja undervisningsutvecklings samt hur det professionella omdömet utvecklas genom att undervisa och leda.

Lill Langelotz forskningsintresse riktar sig mot lärares professionsutveckling och pedagogiska praktiker (såsom undervisning, kompetensutveckling och rektorers ledningsarbete). I flera olika projekt har Langelotz studerat lärares kompetensutveckling med särskilt fokus på kollegialt lärande. I presentationen problematiserar hon lärares kompetensutveckling och belyser studier kring dessa med utgångspunkt i ett praktikteoretiskt perspektiv.

Lill Langelotz är docent i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet samt arbetar i rektorsutbildningen och i master- och forskarutbildningskurser. Hon har en bakgrund som lärare i svenska som andraspråk.

Anette Jahnke är forskare och process- och projektledare vid forskningsinstitutet Ifous. Hennes forskningsintresse riktar sig mot den praktiska och ofta tysta kunskapen som bildas i yrkeslivet av skolans yrkesverksamma, dess kännetecken och utvecklingsbehov samt betydelse för elevernas lärande.

 

 

 

 

Spår 1:2
Neurodiversitet - från förklaringsmodeller till strategier för praktiken

Emma Leifler, lektor i specialpedagogik vid Göteborgs universitet
Linda Petersson-Bloom, lektor i specialpedagogik vid Högskolan i Kristianstad

Under detta pass kommer Emma Leifler och Linda Petersson-Bloom lyfta fram forskning kring lärmiljöer, neurodiversitet och vad som behöver eftertänksamhet för elevers delaktighet i undervisning. Emma Leifler fokuserar på pedagogiska konsekvenser för elever i mellanåldern och upp till gymnasiet och Linda Petersson-Bloom har de yngre eleverna i centrum. Sessionen kommer belysa evidensbaserade strategier och metoder som är av värde för elever med olika kognitiva funktioner.

Emma Leifler är lektor i specialpedagogik vid Göteborgs universitet. Hennes bakgrund är grundskollärare och specialpedagog på gymnasiet. Emmas forskningsintresse berör inkludering, tillgängliga lärmiljöer och didaktiska aspekter av undervisning. Forskningen kopplats till området pedagogisk psykologi och neurodiversitet.

Linda Petersson-Bloom är lektor i specialpedagogik vid Högskolan i Kristianstad. Linda är specialpedagog och har en bakgrund med arbete på specialpedagogiska skolmyndigheten. Linda forskar inom det specialpedagogiska och utbildningsvetenskapliga området med fokus på undervisningens möte med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, i synnerhet autism.

 

 

 

 

 

Spår 1:3
Hur formar AI framtidens kunskap och lärande?

Erik Winerö, gymnasielärare i svenska och religion, samt doktorand i tillämpad IT mot utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet
Thomas Hillman, professor i tillämpad IT mot utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet

Under detta pass kommer Thomas Hillman och Erik Winerö ge en djupare förståelse för hur AI kan forma framtiden för kunskap och lärande. Thomas Hillman beskriver utvecklingen av generativa AI-teknologier och deras potentiella påverkan på kunskapsförmedling och lärandeprocesser. Han belyser de möjligheter och utmaningar som AI kan innebära för skolan på både kort och lång sikt.

Erik Winerö riktar in sig på AI:s roll i bedömningspraktiker. Han kommer att diskutera hur AI-teknologi kan påverka och utmana nuvarande examinationsformer, samt vilka rutiner som finns för att minimera fusk. Sessionen avslutas med en gemensam diskussion mellan talarna, där de väver samman sina perspektiv och svarar på frågor från deltagarna.

Erik Winerö är gymnasielärare i svenska och religion, samt doktorand i tillämpad IT mot utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet. Han forskar om hur skolans bedömningspraktiker påverkas av digital teknologi.

Thomas Hillman är professor i tillämpad IT mot utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hans forskning undersöker hur digitala verktyg och infrastrukturer förändrar hur vi producerar, får tillgång till och delar kunskap, och hur våra kunskapspraktiker formar de teknologier vi använder.

 

 

 

 

Spår 1:4
Hur kan vi planera och effektivisera skrivundervisning i olika ämnen?

Lotta Olvegård, lektor i svenska som andraspråk på Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, Göteborgs universitet
Anna Maria Hipkiss, lektor i ämnesdidaktik med inriktning svenska
Pernilla Andersson Varga, fil.dr. i ämnesdidaktik med inriktning mot svenska. Hon är lektor på Center för skolutveckling i Göteborg och adjungerad lektor på institutionen för didaktik och pedagogisk profession på Göteborgs universitet

I detta pass kommer Lotta, Anna Maria och Pernilla att visa exempel på hur en skrivfokuserad undervisning i kemi i skolår 6 kan se ut och hur den ”faller ut” i elevers egna texter. Detta kontrasteras mot undervisning i historia där elevers skrivande kräver mer läsfokuserad undervisning. Presentationen följs av en diskussion mellan forskarna om olika ämnens och elevers förutsättningar att utveckla ämnesskrivande/ämneslitteracitet.

Lotta Olvegård är lektor i svenska som andraspråk på Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi. Hennes forskningsintressen rör flerspråkighet i olika utbildningskontexter, undervisning och lärande i och på ett andraspråk samt ämneslitteracitet.

Anna Maria Hipkiss är lektor i ämnesdidaktik med inriktning svenska. I sin forskning intresserar hon sig för klassrumsinteraktionens möjligheter och begränsningar för lärande och hon har ett särskilt intresse för språk- och kunskapsutvecklande undervisning, oavsett ämne.

Pernilla Andersson Varga är fil.dr. i ämnesdidaktik med inriktning mot svenska. Lektor på Center för skolutveckling i Göteborg och adjungerad lektor på institutionen för didaktik och pedagogisk profession på Göteborgs universitet. Hennes forskningsintressen rör språk- och kunskapsutvecklande undervisning, likvärdighetsfrågor och kollegialt lärande.

 

 

 

 

Spår 1:5
Utmaningar och möjligheter med modeller som redskap för elevers fördjupade ämnesförståelse

Ann-Sofie Jägerskog, fil dr i ämnesdidaktik och lektor i ämnesdidaktik med inriktning mot de samhällsorienterande ämnena vid Institutionen för ämnesdidaktik, Stockholms universitet
Mimmi Waermö, fil dr i didaktik och lektor i specialpedagogik vid Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet

I det här spåret diskuterar Mimmi Waermö och Ann-Sofie Jägerskog utmaningar och möjligheter med användningen av modeller i ämnesundervisningen. Modeller används ofta för att hjälpa elever till en fördjupad ämnesförståelse, men forskning visar att det inte är självklart att modeller alltid bidrar till det lärande som undervisningen syftar till att åstadkomma. Det är därför viktigt att vi som lärare intar en reflekterande hållning till modellers syfte, det ämnesinnehåll som visualiseras och till elevernas förståelse av innehållet.
Ann-Sofie kommer särskilt att fokusera på hur användningen av modeller i undervisningen kan möjliggöra för elever att få en fördjupad förståelse av de många komplexa och ofta abstrakta begrepp och fenomen som behandlas i undervisningen, men också när, varför och på vilka sätt modeller kan sätta käppar i hjulet för eleverna. Med utgångspunkt i sin egen och andras forskning diskuterar Ann-Sofie de didaktiska val man som lärare behöver förhålla sig till i arbetet med bilder och modeller i undervisningen, så att modellerna blir till hjälp och inte till ”stjälp” för elevernas lärande.

Mimmi kommer särskilt att fokusera på hur modell och ämnesinnehåll kan förstås när vi tar vårt avstamp i det didaktiska ramverket Learning Activity (på svenska “lärandeverksamhet”). Hur läraren förstår ämnesinnehåll i kursplanen får betydelse för lärarens tolkning av undervisningsuppdraget, hur undervisningen behöver organiseras och syftet med modeller i undervisningen. Med utgångspunkt i egen och andras forskning diskuterar Mimmi innebörden av modell och modellers funktion i en begreppsutvecklande undervisning – för elevers utveckling av ämnesspecifikt tänkande.

Under passets andra del lyfter vi gemensamt frågorna vidare.

Ann-Sofie Jägerskog är fil.dr. i ämnesdidaktik och lektor i ämnesdidaktik med inriktning mot de samhällsorienterande ämnena, vid Institutionen för ämnesdidaktik, Stockholms universitet. Ann-Sofie är i grunden gymnasielärare och har arbetat 20 år på Fryshusets gymnasium. Ann-Sofies forskning berör bland annat visuella modellers inverkan på undervisning och lärande. Ett återkommande fokus är på relationen mellan hur en visuell representation av ett ämnesinnehåll är utformad och vilken förståelse av ämnesinnehållet som eleverna ges möjlighet att utveckla.

Mimmi Waermö är fil.dr. i didaktik och lektor i specialpedagogik vid Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Mimmi är i grunden Ma/NO-lärare och har arbetat 11 år inom grundskolans årskurser 4-6. Mimmi bedriver forskning inom didaktik och specialpedagogik. Hennes pågående forskning tar sin utgångspunkt i ramverket Learning Activity – på svenska lärandeverksamhet, och hon undersöker aspekter i undervisningen som kan möjliggöra för elever att utveckla ämnesspecifika teoretiska begrepp.

 

 

 

 

Spår 1:6
Hur använder vi eleverna för att utveckla undervisningen?

Peter Johannesson, samverkansdoktorand inom pedagogiskt arbete, Göteborgs universitet
Erik Andersson, filosofie doktor och docent i pedagogik, legitimerad grund- och gymnasielärare samt i högre utbildning utnämnd till excellent lärare, Göteborgs universitet

Peters presentation utgår från en artikel han skrivit som särskilt fokuserar på elevers delaktighet i lärares aktionsforskning. Mot bakgrund av att lärare arbetar både med det demokratiska uppdraget och kunskapsuppdraget kan det uppstå spänningar mellan att ta ansvar för att leda elever mot kursmålen och samtidigt inkludera elever i beslutsfattande och ge dem inflytande över undervisningen. Utifrån studien ger han exempel på hur aktionsforskning kan möjliggöra för lärare och elever att lära gemensamt för att utveckla klassrumspraktiken, samtidigt som läraren leder eleverna mot kursmålen. Presentationen kommer även innehålla andra praktiknära exempel om hur elevers perspektiv bidrar till utvecklingsarbetet, hämtade från den skola där han själv är verksam som lärare, som också är den skola där han bedrivit sin forskning.

Med utgångspunkt i resultat från ett mångårigt praktiknära forskningsprojekt tillsammans med rektorer, lärledare och lärare kommer Erik Andersson att fokusera på skolans demokratiska uppdrag genom skolförbättring och lärares förhållningssätt till elever som demokratiska deltagare i dessa processer.
Ett särskilt fokus kommer att riktas mot lärares kollektiva vanor, hur dessa hindrar och främjar elevers medverkan och inflytande i hela förbättringsprocessen.

Peter Johannesson har arbetat som gymnasielärare i ämnet svenska i snart 15 år och har de senaste åtta åren också handlett lärare och processledare i aktionsforskning. Peter är samverkansdoktorand inom pedagogiskt arbete. Hans forskning befinner sig inom fältet skolförbättring och i synnerhet lärares fortsatta lärande i yrkesvardagen. Kopplat till detta har Peter studerat lärares kollektiva lärande genom aktionsforskning, med ett särskilt fokus på processerna och på de möjligheter och svårigheter som uppstår i mötet mellan skolans och vetenskapens praktiker. Teoretiskt tillämpar Peter Johannesson en social lärandeteori som betonar deltagares delaktighet i lärandet där identitetsutveckling ingår.

Erik Andersson är filosofie doktor och docent i pedagogik, legitimerad grund- och gymnasielärare samt i högre utbildning utnämnd till excellent lärare. Som forskare har han bland annat medverkat i statliga, regionala och kommunala sammanhang i pedagogiska frågor om demokrati, politisk delaktighet och barn- och ungdomspolitik samt inom skolövergripande och forskningsbaserad skol- och undervisningsförbättring. Dessutom har han haft uppdrag som processhandledare/stödjare inom förvaltningsövergripande och lokal skol- och undervisningsförbättring genom kollegialt lärande. Erik Anderssons forskning fokuserar på hållbara pedagogiska förbättringsprocesser i olika pedagogiska sammanhang (exempelvis: skola, idrott, barn- och ungdomspolitik) med ett särskilt och genomgående intresse för barn och ungas politiska och demokratiska delaktighet. Han bedriver forskning inom skol- och undervisningsförbättring, pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande.

 

 

 

12.00-13.00
Lunch och mingel

 

 

 

 

13.00-13.30
Keynote

Emma Leifler
lektor i specialpedagogik vid Göteborgs universitet

Tema

Neurodiversitet – generella och specifika undervisningsknep som gör stor skillnad för många elever.

 

 

 

13.35-15.20
Eftermiddagspass, välj ett av sju spår

Du som deltar digitalt väljer mellan spår 2:1 och 2:2

 

 

 

 

Spår 2:1
Att undervisa med utgångspunkt i hur vår kognitiva arkitektur fungerar

Erik Winerö, gymnasielärare i svenska och religion, samt doktorand i tillämpad IT mot utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet
Jonas Linderoth, professor, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet

Under detta pass kommer Jonas Linderoth och Erik Winerö att ge en djupare inblick i evidensbaserad undervisning, med särskilt fokus på dess koppling till kognitionsvetenskap. Jonas Linderoth kommer att belysa några evidensbaserade undervisningsstrategier, konkretisera vad dessa innebär i praktiken samt redogöra för vilken förankring dessa strategier har i den pedagogisk psykologiska forskningstraditionen.

Erik Winerö, med sin erfarenhet som gymnasielärare, kommer att dela med sig av sina personliga erfarenheter kring hur han har förändrat sin undervisningsmetodik i linje med evidensbaserade principer. Han kommer också att diskutera hur denna ansats inte bara förbättrar lärande och förståelse bland elever, utan också skapar en stabil grund för att integrera AI och digitalisering i undervisningsprocessen.

Passet kommer att avslutas med en gemensam diskussion där Jonas och Erik sammanför sina perspektiv. De kommer att svara på frågor från deltagarna och utforska hur evidensbaserad undervisning kan spela en avgörande roll i framtida utbildningsstrategier, särskilt i relation till teknologiska framsteg och digitaliseringens påverkan på lärande.

Erik Winerö är gymnasielärare i svenska och religion, samt doktorand i tillämpad IT mot utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet. Han forskar om hur skolans bedömningspraktiker påverkas av digital teknologi.

Jonas Linderoth, professor, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.

 

 

 

 

Spår 2:2
Pojkars läsning – varför halkar den efter?

Michael Tengberg, professor i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet
Ulrika Andersson, fil. doktor i pedagogik, universitetslektor, Linköpings universitet

Under detta pass kommer Ulrika Andersson och Michael Tengberg att ge en fördjupad bild av pojkars läsning, hur den skiljer sig från flickors läsning och vilket ansvar det (eventuellt) innebär för skolan. Ulrika Andersson som forskar om tidig läsundervisning och pojkars läsning i lågstadiet kommer att berätta om ett skolsamverkansprojekt med fokus på pojkars läsning. Hon kommer att beskriva projektets genomförande och hur elev- och lärarintervjuer användes för att utforma en läsundervisningsmodell i syfte att stödja läsundervisningen inom ramen för projektet. Ulrika kommer också att redovisa resultat från intervjustudien och utifrån dessa diskutera pojkar i läsundervisningen.

Michael Tengberg, som forskar om läsning och läsundervisning i skolan, kommer att redogöra för vad forskningen visar om skillnader mellan pojkars och flickors läsande och orsakerna till dem. Han kommer också att diskutera vilket ansvar dessa kunskaper lägger på svenskläraren och hur läsundervisningen kan utvecklas, men även betona vilket ansvar som svenskläraren bör undvika att ta på sig.

Passet kommer att avslutas med en gemensam diskussion där Ulrika och Michael sammanför sina perspektiv. De kommer att svara på frågor från deltagarna och utforska hur lärare och forskare gemensamt kan bidra till att dessa perspektiv gör skilllnad för eleverna.

Michael Tengberg är professor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för pedagogiska studier, Karlstads universitet. I sin forskning ägnar han sig främst åt läs- och litteraturundervisningen i skolan liksom åt professionsutveckling för svensklärare, särskilt hur lärare tillsammans med forskare och utvecklingspedagoger kan skapa långsiktigt hållbara modeller för att utveckla undervisningen. Michael Tengberg har arbetat både med småskaliga, kvalitativa försöksstudier och med större interventionsstudier där resultaten byggs på statistiska analyser.

Ulrika Andersson är doktor i pedagogik och arbetar som lektor på avdelningen för pedagogik och didaktik vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet. Ulrika är särskilt intresserad av att alla barn ska lära sig att läsa under sin tid i lågstadiet. I sin forskning ägnar hon sig åt tidig läs- och skrivundervisning och framåtsyftande bedömning, till exempel i skolsamverkansprojektet om pojkars läsning. Ulrika tillhör forskargruppen runt stiftelsen LegiLexis verktyg för lärare. Hennes pågående forskning handlar också om att använda modellering och simulering för att stödja lärarstudenters undervisning i ämnet svenska. Ulrika som disputerade 2021 arbetar med både kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod.

 

 

 

 

Spår 2:3
Kollegiets undervisningsutveckling – hur och varför?

Anette Olin Almqvist, professor i pedagogik vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet
Inger Eriksson, professor i pedagogik med inriktning mot lärande och läroplansteori och docent i didaktik vid Stockholms universitet

Anette Olin Almqvist kommer i detta pass att fokusera på hur vi utvecklar undervisning och mellanledarskap utifrån lärares egna frågor och dilemman. Ett praktiknära insteg som ger konkreta och värdefulla tips för kollegiets gemensamma undervisningsutveckling.

Anette beskriver hur hon i samarbete med lärare arbetat på olika sätt för att utveckla deras arbete och för att skapa ny kunskap, som därmed både bidrar till lärares profession och till forskningsfältet. Det handlar om tre olika samarbetsformer och vad dessa bidrar med i form av utveckling och kunskap:

  • Undervisningsutveckling med hjälp av aktionsforskningsspiralen
  • Didaktisk utvecklingsdialog
  • Stöd för lärares lärande genom organisationsutveckling.

Inger Eriksson diskuterar hur ett undervisningsutvecklande utvecklingsarbete kan utgöra motor i en forskning som avser att utveckla nya kunskaper. Många gånger organiseras praktiknära forskning så att lärarna genomför ett utvecklingsarbete och forskarna bedriver sin forskning på processen eller lärarnas lärande. Vi behöver utmana föreställningen om att utveckling och forskning är två skilda saker. Om vi i framtiden vill att professionens utmaningar och frågor i realiteten ska ske kollaborativt behöver vi utmana och pröva strategier och modeller där lärare och forskare arbetar med samma problem, frågor och utmaningar. Frågor som behöver diskuteras handlar bland annat om:

  • Hur kan lärare och forskare samverka för att identifiera undervisningsutmaningar?
  • Hur kan forskare och lärare samverka för att tillvara ta varandras kompetenser så att det berikar projektet?
  • Hur kan kunskapsprocesser, analysarbete och spridning av kunskap ske i samverkan?

Anette Olin Almqvist är professor i pedagogik vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet. Hennes intressesfär handlar främst om lärares lärande i yrkeslivet och också för hur ett mellanledarskap, (i form av exempelvis förstelärarskap, handlednings- eller processledarroll), möjliggör och/eller hindrar undervisnings- och skolutveckling. Anette Olin Almqvist arbetar oftast utifrån aktionsforskning, i samarbete med lärare och ledare i skolan.

Inger Eriksson är professor i pedagogik med inriktning mot lärande och läroplansteori och docent i didaktik vid Stockholms universitet. Hennes forskningsintresse handlar främst om vilket lärande som möjliggörs i olika undervisningspraktiker och hur forskare och lärare kan förenas kring ett gemensamt intresse för en didaktiskt och innehållsligt mera kvalificerad undervisning. Teoretiskt arbetar Inger huvudsakligen inom ramen för verksamhetsteoretiska och sociokulturella perspektiv. Inger arbetar gärna utifrån den didaktiska varianten av verksamhetsteori som vanligen går under benämningen learning activity, som på svenska benämns lärandeverksamhet.

 

 

 

 

Spår 2:4
Matematikundervisning med historisk och geografisk spännvidd

Pernilla Mårtensson, lektor i ämnesdidaktik med inriktning mot matematik vid Göteborgs universitet
Angelika Kullberg, professor i ämnesdidaktik med inriktning mot matematik vid Göteborgs universitet
Rimma Nyman, universitetslektor vid Göteborgs universitet

Vad är det som avgör om elever lär sig eller inte lär sig ett specifikt moment eller innehåll i undervisningen? Vilka metoder kan vi använda för att utveckla svensk matematikundervisning – vi blickar mot östasiatisk undervisningstradition.

I detta pass presenteras forskning om hur kollaborativa arbetsformer samt teorier om undervisning och lärande genom variation av ämnesinnehållet kan användas för att utveckla matematikundervisning. Pernilla Mårtensson belyser den östasiatiska undervisningstraditionen Bianshi Jiaoxue. Denna tradition erbjuder flera intressanta begrepp som kan användas som verktyg för att planera och genomföra undervisning, speciellt med avseende på hur uppgifter kan sammanlänkas för att skapa effektivt och fördjupat lärande i matematik. Exempel inom området tal i bråkform för årskurserna 5–7 ges.

Angelika Kullberg och Rimma Nyman beskriver därefter hur lärarstudenter på grundlärarprogrammet (inriktning F–3) utvecklar sin undervisningsskicklighet inom området tidig aritmetik genom att delta i Learning studies, en kollaborativ modell med östasiatiska rötter. Lärarstudenterna använder principer om systematisk variation av ämnesinnehållet och forskningsresultat som verktyg för att kollegialt planera, genomföra, utvärdera och revidera lektioner samt reflektera över elevers lärande.
Under sessionen kommer deltagarna få ta del av filmklipp från lektioner samt diskutera hur undervisningen kan förstås och utvecklas utifrån principer om variation.

Pernilla Mårtensson är lektor i ämnesdidaktik med inriktning mot matematik vid Göteborgs universitet. Hennes forskningsintresse berör lärares professionsutveckling samt frågor om hur man kan skapa förutsättningar för lärande i matematik. Forskningen bygger till stor del på interventionsstudier som sker i nära samarbete med verksamma lärare. Pernilla har en bakgrund som grundskollärare.

Angelika Kullberg är professor i ämnesdidaktik med inriktning mot matematik vid Göteborgs universitet. Hennes forskningsintresse handlar om undervisning och elevers lärande i matematik. Forskningen sker ofta i samverkan med lärare i skolan. Angelika har bakgrund som grundskollärare.

Rimma Nyman är universitetslektor, verksam vid Göteborgs universitet sedan 2007. Hennes forskning handlar om matematikdidaktik samt blivande lärares professionsutveckling.

 

 

Spår 2:5

CULF – forskarskola för lärare – hur och varför?

Karin Rönnerman, professor emerita, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet
Cecilia Ferm Almqvist, gästprofessor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för pedagogik och spceialpedagogik, och vetenskaplig ledare för CULF, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet. Professor i pedagogik vid Södertörns högskola.

I detta pass kommer Cecilia och Karin att diskutera vad det innebär att göra skillnad i skolan på vetenskaplig grund i samverkan mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik. Karin kommer att ge en bakgrund till hur forskarskolan CUL startade och byggdes upp vid Göteborgs universitet. CULF, som idag även innefattar utveckling av praktiknära forskning genom de s.k. ULF-medlen.

Genom nedslag i några av de 100 avhandlingar som publicerats genom CUL kommer exempel att ges på den forskning som bedrivits av lärare. Det kan handla om specifika frågeställningar som ställts till och metoder som använts för att besvara dessa, liksom vilka resultat som framkommit. Karin presenterar också hur CULF kan ses som en möjlighet för hur dilemman och frågor i skolpraktiken kan bli synliga, utforskade och hanterade genom samverkan och lärarforskning.

Cecilia beskriver hur hon i samarbete med skolhuvudmanna- och fakultetsrepresentanter skapar ramar och förutsättningar för lärare och skolledare att på vetenskaplig grund, på olika sätt och i olika roller, göra skillnad i skolan.

Karin Rönnerman, professor em. vid Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik. Karin har i sin forskning framför allt riktat in sig mot lärares professionella utveckling med syfte att ge dem verktyg i arbetet med elevernas lärande och utveckling. Inom ramen för aktionsforskning har Karin under många år samverkat direkt med skolor och förskolor och i samverkan utvecklat praktiken i både för-/skola och universitet. Centralt i arbetet har varit att skapa möjligheter för demokratiska samtal där de egna frågorna bildar en utgångspunkt för att förstå vad som sker för att skapa en grund för förändring som utgår från den kontext praktiken är en del av. I detta arbete har utveckling av begreppet mellanledare haft stor betydelse där mellanledare ses som en viktig resurs i arbetslaget/skolan för att driva den professionella utvecklingen.

Cecilia Ferm Almqvist är gästprofessor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, och verkar som vetenskaplig ledare för CULF, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet. Hon är i grunden professor i pedagogik vid Södertörns högskola. Hennes intressesfär handlar främst om att utforska och utveckla pedagogiska situationer ur inkluderande, demokratiska, fenomenologiska perspektiv där oftast någon form av estetiskt uttryck är satt i spel. Cecilia arbetar oftast med följeforskning och aktionsforskning, i samarbete med lärare och ledare i varierade skolformer.

 

 

Spår 2:6
Biomimik – en brygga mellan teknik- och biologiundervisningen

Alexina Thorén Williams, universitetslektor ämnesdidaktik med inriktning naturvetenskap och teknik, Göteborgs universitet
Maria Svensson
Dawn Sanders, universitetslektor ämnesdidaktik med inriktning naturvetenskap och teknik, Göteborgs universitet

Under detta pass kommer Alexina Thorén Williams, Dawn Sanders och Maria Svensson att ge en inblick i ett praktiknära forskningsprojekt som undersöker och prövar biomimik som ett verktyg för att stärka lärares undervisning om och i hållbar utveckling och kunskap om hur de på ett fördjupat sätt kan använda skolornas närliggande natur- och stadsområden. Projektet bygger på forskarnas intresse av att använda biomimik som en möjlig brygga mellan biologi- och teknikundervisningen, med särskilt fokus på hur kunskap om skogens ekologiska system kan vara en förebild och ge insikt i hur hållbara tekniska system i staden kan utvecklas.

Alexina Thorén Williams, med sin kunskap och erfarenhet inom utbildning i biomimik (=lära av naturen), kommer att ge en inblick i hur biomimikens förhållningssätt och uppsättning metoder undersöks och används i det praktiknära forskningsprojektet för att utforska hållbara lösningar på miljö- och klimatutmaningar i undervisningen.

Maria Svensson kommer att utifrån sin teknikdidaktiska forskning och det praktiknära forskningsprojektet, belysa betydelsen av systemtänkande som en del av biomimik. Maria kommer även att lyfta fram vikten av att arbeta ämnesövergripande för att skapa en förståelse för de komplexa frågor som finns i relation till hållbar utveckling.

Dawn Sanders, kommer utifrån sin forskning om växtmedvetenhet, beskriva några verktyg som används i skogen och klassrummet för att uppmuntra till att reflektera över naturen, titta på naturen och dela tankar i en kooperativ lärandeupplevelse med lärare och forskare.

Passet kommer att avslutas med en kort workshop där deltagarna får pröva en aktivitet som genomförts i biomimikprojektet. Därefter följer en frågestund där Alexina, Maria och Dawn svarar på frågor från deltagarna.

Biomimik från grek. bio=liv och mimesis=efterlikna).

Alexina Thorén Williams är lektor vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet. Hennes forskningsintresse rör lärarstudenters och verksamma lärares lärande och undervisning i naturvetenskap och hållbar utveckling. Hon är projektledare för ULF-projektet Biomimik – en brygga mellan biologi och teknikundervisningen för en hållbar framtid. Syftet med projektet är att tillsammans med lärare i grundskolan utveckla kunskaper och metoder för att främja ett hållbart samhälle. Alexina också deltar också i ett ERSAMUS+ projekt som har som mål att utbilda lärarutbildare och lärare i skolan i att undervisa om och i naturbaserade lösningar.

Maria Svensson är docent vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet. Hon disputerade 2011 med en fenomenografisk avhandling om elevers uppfattningar om tekniska system. Hon har ett stort intresse för teknikdidaktik från förskola till gymnasiet. Hon har varit projektledare för ett avslutat samverkansprojekt (ULF-projekt) med inriktning på teknik och språkbruk i förskolan. Hon deltar nu i ett nytt samverkansprojekt (ULF-projekt) som handlar om att biomimik som en brygga mellan biologi och teknikundervisning i låg- och mellanstadiet för att utveckla kunskaper som är av betydelse för en hållbar framtid. Systemtänkande i relation till utbildning och lärande teknik och hållbar utveckling är andra områden som hon arbetar med.

Dawn Sanders är docent vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet. Hon disputerade 2004 på botaniska trädgårdar i relation till undervisning och lärande. Hon har ett djupt forskningsintresse för studier av växtmedvetenhet och tilldelades ett VR-anslag 2014: Bortom växtblindhet: att se vikten av växter för en hållbar värld. Dawn arbetar tillsammans med Alexina och Maria i ULF-projektet Biomimik – en brygga mellan biologi- och teknikundervisningen för en hållbar framtid. Hon deltar också i ett ERASMUS+ projekt som har som mål att utbilda lärarutbildare och lärare i skolan i att undervisa om och i naturbaserade lösningar.

 

 

Spår 2:7
Lärande, undervisning och bedömning i språk: Hållbar samverkan och ömsesidigt lärande

Gudrun Erickson, senior professor i pedagogik med inriktning mot språk och bedömning, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet
Eva Olsson, lektor i pedagogik, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet
Liss Kerstin Sylvén, professor i ämnesdidaktik med inriktning språk, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet

I presentationen medverkar tre forskare från forskningsmiljön Lärande, undervisning och bedömning i språk, LUBS, vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet: Gudrun Erickson, Eva Olsson och Liss Kerstin Sylvén

Inledningsvis ges en beskrivning av och reflektion kring forskningsmiljön Lärande, undervisning och bedömning i språk och dess idémässiga och kontextuella bakgrund. Verksamheten i miljön bedrivs i nära samverkan med såväl lärare och elever som skolmyndigheter. Exempel på sådan samverkan presenteras utifrån några olika projekt. Ett av dessa handlar om språk och ämnesintegrerad undervisning (CLIL), där engelska används som undervisningsspråk i större eller mindre omfattning i olika ämnen. Ett ytterligare exempel berör lärande och bedömning i engelska och moderna språk, med tyngdpunkt i de nationella prov och bedömningsstöd som utvecklas inom miljön. Passet avslutas med en gemensam diskussion med närvarande deltagare om centrala pedagogiska och didaktiska frågor som rör lärande, undervisning och bedömning i språk, liksom om samverkan kring sådana frågor.

Gudrun Erickson är senior professor i pedagogik med inriktning mot språk och bedömning; ursprungligen lärare och lärarutbildare i språk. Hon har lång erfarenhet av nationellt och internationellt arbete med frågor om lärande, undervisning och bedömning, bland annat rörande kursplaner och riktlinjer för god bedömning. Ett av hennes viktigaste forskningsområden rör samverkan i språkpedagogiska och bedömningsrelaterade frågor, inte minst elevers och lärares centrala roll i arbetet.

Eva Olsson är lektor i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet. Centrala forskningsintressen är undervisning, lärande och bedömning i andraspråk/främmande språk, främst med fokus på engelska. Hennes forskning rör bland annat elevers utveckling av vokabulär och skriftlig kompetens liksom språk- och ämnesintegrerad undervisning.

Liss Kerstin Sylvén är professor i ämnesdidaktik med inriktning språk. Som språkvetare i engelska arbetar hon framför allt med frågor som rör språkinlärning, specifikt i samband med språk- och ämnesintegrerad utbildning (så kallad Content and Language Integrated Learning – CLIL), där engelska används som undervisningsspråk i icke-språkliga skolämnen, samt utbredning och effekter av så kallad fritidsengelska, alltså engelska som barn och ungdomar kommer i kontakt med utanför skolans väggar.

 

 

 

15.20-15.40
Fika

 

 

 

15.40-16.25
Keynote

Michael Tengberg
professor i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet

Tema

Undervisningskvalitet i svenska klassrum – relationen mellan undervisning och resultat. Så kan vi utvecklas!

 

 

 

16.40
Avslutande paneldiskussion

  • Vad är undervisningsutveckling?
  • Vad är professionsutveckling?
  • Hur bygger vi broar mellan forskning och praktik?

 

Om Lärarnas forskningskonvent

Lärarnas forskningskonvent är mötesplatsen där lärare får möjlighet att fördjupa sig i undervisningsnära forskning och bygga kunskap tillsammans med praktiknära forskare. Lärarnas forskningskonvent arrangeras två gånger om året av Sveriges Lärare, Lärarstiftelsen och Lärarfortbildning i samarbete med lärosäten runt om i landet.

Från gång till gång kommer såväl skolform, programmets inriktning och ort där konventet genomförs att variera. Det finns alltid möjlighet att delta online.

Arrangörer