I slutbetänkandet från utredningen om ökat deltagande i förskolan, Förskola för alla barn – för bättre språkutveckling i svenska (SOU 2020:67) slås det fast att det finns bristande likvärdighet i svensk förskola vilket är ett stort problem. Många förskolor vill arbeta språkutvecklande, men det saknas ofta forskningsbaserad kunskap och vägledning menar Ifous och därav har de tagit fram denna kunskapsöversikt i syfte i att kunna stötta förskolors arbete.  

I kunskapsöversikten framkommer bland annat:

• Vuxnas pedagogiska förmåga är central för barns språkutveckling i förskolan  
• Barns egen aktivitet, så som lek och återberättande är betydelsefullt för språkutvecklingen 
• En väl fungerande föräldrasamverkan är viktig för att kunna arbeta språkutvecklande 
• Personalen behöver ge alla barn högkvalitativa språkliga inputs och språkliga utmaningar  
• Barn behöver få möjligheter att erövra både ett vardags och kunskapsrelaterat språk 
• Barn lär sig bäst nya ord och begrepp om de förekommer frekvent i vardagen 
• Språkliga, medvetna möten mellan barn och pedagoger är viktiga 
• För att kunna utveckla vårt språkutvecklande arbetssätt krävs en professionell utveckling, som innebär kunskapslyft, individuell reflektion och kollegiala diskussioner.  
• Kunskapsöversikten pekar även på att det finns behov av mer forskning och fördjupad kunskap i ett flertal delar. 

När en kunskapsöversikt som denna blir tillgänglig för oss pedagoger måste vi fundera kring hur vi tar till oss av de resultat som presenteras. Det kommer inte ske någon förbättring om vi inte förändrar förhållningsätt, arbetssätt och innehåll i förskolans utbildning. Kanske behövs det även ett ökat engagemang och nyfikenhet att lära och pröva nytt, både enskilt och tillsammans. Vad som sker i förskolans utbildning beror allt för ofta på vilka pedagoger som arbetar i förskolan. I Ifous kunskapsöversikt benämns det att enskilda förskollärares pedagogiska val och kunskaper påverkar vilka förutsättningar barn i förskolan får att utveckla sitt språk . Även synen på lärande och undervisning kan vara avgörande. Egentligen är det ingen nyhet att vi som individer gör skillnad på gott och ont. Frågan är hur vi går vidare, hur får vi en likvärdig förskola för alla barn i svensk förskola. Hur blir vi alla medvetna pedagoger som tillsammans kan skapa bättre förutsättningar för alla barn att öka sina språkliga kunskaper och förmågor.  

Kunskap och medvetenhet är två begrepp som återkommer i kunskapsöversikten. Kunskap är viktig, vi behöver kunskap om barns språkutveckling, kunskap om läroplanens texter och kunskap om undervisningsstrategier som gynnar barns lärande. Kanske är det inte kunskaperna i sig som blir viktiga, men med kunskap kan vi ta tillvara på det som sker här och nu. Vi kan arbeta ämnesövergripande, vilket är något jag tror vi behöver utveckla för att lyckas ge barnen de bästa förutsättningarna att utvecklas och lära utifrån läroplanens intentioner.  

I och med en rapport blir offentlig, en samhällsdebatt startar, ett ämne uppmärksammas, startar något igång på många förskolor. Vi börjar tänka till och vill vara med i utvecklingsarbetet. Vi vill ofta utvecklas och bli bättre. Men allt för ofta vill vi ha snabba lösningar. Det finns ofta företag och personer som vill tjäna pengar och nyttja vår önskan att utveckla arbetssätt och innehåll. Snabba lösningar så som handledningsmanualer, färdiga undervisningskonsept och metodböcker blir tillgängliga på marknaden. Dessa kan ibland vara riktigt bra, bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men jag tror att om vi verkligen vill utveckla vårt språkutvecklande arbetssätt behöver vi tänka själva, lita på vår egen förmåga. Ta till oss ny kunskap, inspireras av de som får till det, men sen reflektera, prova nytt, reflektera igen och fortsätta utveckla arbetssätt och innehåll tillsammans, utifrån det sammanhang vi befinner oss i.  

Det handlar i slutändan inte om att förändra allt och bara göra nytt, utan att stanna upp och tänka till. Vrida och vända på tankar om vår undervisning och vardag i förskolan. Ta till vara på det som redan sker, med en medvetenhet om vad och hur vi gör så att det som sker även gynnar och stöttar barnens språkutveckling.

Läs hela Ifous kunskapsöversikt Språkutvecklande förskola här;  202201-ifous-fokuserar-sprakutve-cklande-arbete-i-forskolan-f.pdf 

 

Tankar om hur vi kan utveckla en språkrik förskola
– Erika Wallin

 

Språk, lärande och identitet – så hänger det ihop i förskolan

Det är genom språket vi kommunicerar och förstår vår omvärld, utvecklar ny kunskap och provar de erfarenheter vi har upplevt. Under denna fortbildning får du lära dig olika arbetssätt som vilar på aktuell forskning och teorier samt utveckla din egen kunskap och förhållningssätt.