Vad händer när aktionsforskning får vara vägen till språkstödjande medvetenhet?
Att medvetet arbeta med språkutvecklande aktiviteter i förskolan är för många en självklarhet och det finns många olika sätt att utveckla språkstödet. En väg att gå är att använda sig av ELSA-modellen som kombinerar aktionsforskning med strukturerat språkstöd.
I förordet till boken Språkstöd i förskolan genom aktionsforskning (Lärarförlaget, 2022) beskriver Ulrika Strömblad, rektor vid Berghults förskola i Lerum hur arbetet med ELSA- modellen utvecklat inte bara språkstödet utan även pedagogernas professionalitet i allmänhet.
Vill ni ha hjälp att implementera modellen i er förskola? Vi erbjuder en processutbildning som tar er hela vägen. Läs mer här!
När vi genom ELSA-modellen har fått till ett språkutvecklande arbetssätt har vi sett hur det har spillt över på fler områden.
På vår förskola i Lerum ser vi språket som en viktig del i att göra demokrati i vardagen. Vi har som mål att varje barn ska få lyssna in, känna sig delaktigt och ta ansvar. Då behöver jag som rektor tänka likadant för pedagogerna. När de får ingå i sammanhang där deras röster blir hörda och när de reflekterar och lär tillsammans, vill de göra likadant med barnen.
De senaste åren har vi fördjupat oss i pedagogisk dokumentation och ett lyssnande och projekterande arbetssätt. Vi vill att det ska vara en del av vårt förhållningsätt, men det tar tid att förändra en förståelse. Vi ser ett behov av att fördjupa vårt lärande kring sådant som är nytt för oss, men tappar lätt fokus på det vi tror sitter i ryggmärgen.
Aktionsforskning, liksom språkutveckling, har vi jobbat med länge i kommunen. Men först på senare tid har vi blivit redo att ta oss an språkutveckling på ett nytt sätt. Det blev möjligt när vår förskola fick chansen att ingå i de praktiknära studier som har legat till grund för ELSA-modellen, där aktionsforskning är vägen till språkstödjande medvetenhet. Modellen är framtagen av två forskare vid Göteborgs universitet, Karin Rönnerman och Ann Nordberg, som har handlett oss.
När vi genom ELSA-modellen har fått till ett språkutvecklande arbetssätt har vi sett hur det har spillt över på fler områden. Vi har på ett magiskt sätt fått barn som vill berätta och visa sitt arbete, som ställer frågor till varandra, som lyssnar till varandras hypoteser och prövar dem tillsammans. När det blir viktigt och på riktigt för både barn och pedagoger får vi barn som driver projekten framåt och som drar med sig sina vårdnadshavare. Vi har också fått se hur språkutveckling kan ge avtryck i andra frågor, som att utmana normer och bidra till hållbarhet. När barnen engagerar sig i frågor om ekologi blir vi en del av något större.
Hos oss vill vi arbeta på vetenskaplig grund och vi ser att aktionsforskningen hjälper oss att få syn på små saker som gör skillnad. Att se de små myrstegen mot förändring har varit en utmaning för oss, men när vi medvetet väljer ett fokus, reflekterar över resultaten och den skillnad det blir för barnen så ger det energi och en vilja fortsätta. Genom att prestigelöst våga filma vår egen praktik och reflektera över den i arbetslaget, har vi kunnat se att vi inte alltid agerar som vi tror att vi gör. Att syna glappet mellan tanke och handling är att vara modig och professionell på riktigt.
Med ELSA-modellen har fler pedagoger förstått vikten av att vara nära barnen i dialog, förstått hur vår pedagogiska miljö påverkar barnens lärande och utforskande. Framför allt har de sett vikten av att vara ett arbetslag där man vågar lägga det som skaver på bordet. Fler pedagoger ser också att systematik är något de behöver bli bättre på, liksom att låta saker ta tid.
Jag har sett hur pedagogerna fått till den kollektiva gemenskap med glädje och förundran över arbetet som jag själv fick uppleva när jag som pedagog arbetade med aktionsforskning. Att få handledning i arbetslagen är berikande. Karin Rönnerman har uppmärksammat det kollegiala lärande som redan pågår på vår enhet och utmanat genom att ställa nyfikna fördjupande frågor och få arbetslagen att gå till mer lärande samtal. Ann Nordberg har bidragit med ett perspektiv på språkutveckling, baserat på våra styrkor, och fått oss att inse hur oerhört viktiga vi pedagoger är för barnen. Båda forskarna har hjälpt oss att uppvärdera vårt arbete och det har skapat stolthet. Vi har utvecklat vårt omdöme och litar mer till vår kompetens nu. Förhoppningsvis har vi också bidragit med att utmana våra handledare och inspirerat dem till nya perspektiv i sin fortsatta forskning.
Ulrika Strömblad, rektor, Berghults förskola, Lerum
Så, vad händer när aktionsforskning får vara vägen till språkstödjande medvetenhet?
Jo vi får en förskola med hög kvalité, modiga, professionella förskollärare och barnskötare, barn som berättar, lyssnar och ställer frågor – en förskola där varje barn får tillgång till språk!
Boken Språkstöd i förskolan genom aktionsforskning är skriven av Karin Rönnerman och Ann Nordberg, två forskare som i nära samarbete med två förskolor tagit fram en modell för att utveckla ett språkstödjande arbetssätt genom aktionsforskning. ELSA-modellen är anpassad för att kunna användas i förskolor runt om i Sverige.
Fortbildning inom språkutveckling i förskolan
