Keynote speaker 1

Det professionella lärandet måste ge effekt

Helen Timperley
Emeritus professor, Faculty of Education and Social Work, Learning, development and professional practice, New Zealand

Anette Olin Almqvist
professor i pedagogik vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet

Spår 1:2

Neurodiversitet - från förklaringsmodeller till strategier för praktiken

Emma Leifler är lektor i specialpedagogik vid Göteborgs universitet. Hennes bakgrund är grundskollärare och specialpedagog på gymnasiet. Emmas forskningsintresse berör inkludering, tillgängliga lärmiljöer och didaktiska aspekter av undervisning. Forskningen kopplats till området pedagogisk psykologi och neurodiversitet.

Linda Petersson-Bloom är lektor i specialpedagogik vid Högskolan i Kristianstad. Linda är specialpedagog och har en bakgrund med arbete på specialpedagogiska skolmyndigheten. Linda forskar inom det specialpedagogiska och utbildningsvetenskapliga området med fokus på undervisningens möte med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, i synnerhet autism.

Spår 1:4

Hur kan vi planera och effektivisera skrivundervisning i olika ämnen?

Lotta Olvegård är lektor i svenska som andraspråk på Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi. Hennes forskningsintressen rör flerspråkighet i olika utbildningskontexter, undervisning och lärande i och på ett andraspråk samt ämneslitteracitet.

Anna Maria Hipkiss är lektor i ämnesdidaktik med inriktning svenska. I sin forskning intresserar hon sig för klassrumsinteraktionens möjligheter och begränsningar för lärande och hon har ett särskilt intresse för språk- och kunskapsutvecklande undervisning, oavsett ämne.

Pernilla Andersson Varga är fil.dr. i ämnesdidaktik med inriktning mot svenska. Hon är lektor på Center för skolutveckling i Göteborg och adjungerad lektor på institutionen för didaktik och pedagogisk profession på Göteborgs universitet. Hennes forskningsintressen rör språk- och kunskapsutvecklande undervisning, likvärdighetsfrågor och kollegialt lärande.

Spår 1:6

Hur använder vi eleverna för att utveckla undervisningen?

Peter Johannesson har arbetat som gymnasielärare i ämnet svenska i snart 15 år och har de senaste åtta åren också handlett lärare och processledare i aktionsforskning. Peter är samverkansdoktorand inom pedagogiskt arbete. Hans forskning befinner sig inom fältet skolförbättring och i synnerhet lärares fortsatta lärande i yrkesvardagen. Kopplat till detta har Peter studerat lärares kollektiva lärande genom aktionsforskning, med ett särskilt fokus på processerna och på de möjligheter och svårigheter som uppstår i mötet mellan skolans och vetenskapens praktiker. Teoretiskt tillämpar Peter Johannesson en social lärandeteori som betonar deltagares delaktighet i lärandet där identitetsutveckling ingår.

Erik Andersson är filosofie doktor och docent i pedagogik, legitimerad grund- och gymnasielärare samt i högre utbildning utnämnd till excellent lärare. Som forskare har han bland annat medverkat i statliga, regionala och kommunala sammanhang i pedagogiska frågor om demokrati, politisk delaktighet och barn- och ungdomspolitik samt inom skolövergripande och forskningsbaserad skol- och undervisningsförbättring. Dessutom har han haft uppdrag som processhandledare/stödjare inom förvaltningsövergripande och lokal skol- och undervisningsförbättring genom kollegialt lärande. Erik Anderssons forskning fokuserar på hållbara pedagogiska förbättringsprocesser i olika pedagogiska sammanhang (exempelvis: skola, idrott, barn- och ungdomspolitik) med ett särskilt och genomgående intresse för barn och ungas politiska och demokratiska delaktighet. Han bedriver forskning inom skol- och undervisningsförbättring, pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande.

Spår 2:1

Att undervisa med utgångspunkt i hur vår kognitiva arkitektur fungerar

Erik Winerö är gymnasielärare i svenska och religion, samt doktorand i tillämpad IT mot utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet. Han forskar om hur skolans bedömningspraktiker påverkas av digital teknologi.

Jonas Linderoth, professor, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.

Spår 2:3

Kollegiets undervisningsutveckling – hur och varför?

Anette Olin Almqvist är professor i pedagogik vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet. Hennes intressesfär handlar främst om lärares lärande i yrkeslivet och också för hur ett mellanledarskap, (i form av exempelvis förstelärarskap, handlednings- eller processledarroll), möjliggör och/eller hindrar undervisnings- och skolutveckling. Anette Olin Almqvist arbetar oftast utifrån aktionsforskning, i samarbete med lärare och ledare i skolan.

Inger Eriksson är professor i pedagogik med inriktning mot lärande och läroplansteori och docent i didaktik vid Stockholms universitet. Hennes forskningsintresse handlar främst om vilket lärande som möjliggörs i olika undervisningspraktiker och hur forskare och lärare kan förenas kring ett gemensamt intresse för en didaktiskt och innehållsligt mera kvalificerad undervisning. Teoretiskt arbetar Inger huvudsakligen inom ramen för verksamhetsteoretiska och sociokulturella perspektiv. Inger arbetar gärna utifrån den didaktiska varianten av verksamhetsteori som vanligen går under benämningen learning activity, som på svenska benämns lärandeverksamhet.

Spår 2:5

CULF – forskarskola för lärare – hur och varför?

Karin Rönnerman, professor em. vid Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och specialpedagogik. Karin har i sin forskning framför allt riktat in sig mot lärares professionella utveckling med syfte att ge dem verktyg i arbetet med elevernas lärande och utveckling. Inom ramen för aktionsforskning har Karin under många år samverkat direkt med skolor och förskolor och i samverkan utvecklat praktiken i både för-/skola och universitet. Centralt i arbetet har varit att skapa möjligheter för demokratiska samtal där de egna frågorna bildar en utgångspunkt för att förstå vad som sker för att skapa en grund för förändring som utgår från den kontext praktiken är en del av. I detta arbete har utveckling av begreppet mellanledare haft stor betydelse där mellanledare ses som en viktig resurs i arbetslaget/skolan för att driva den professionella utvecklingen.

Cecilia Ferm Almqvist är gästprofessor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för pedagogik och spceialpedagogik, och verkar som vetenskaplig ledare för CULF, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet. Hon är i grunden professor i pedagogik vid Södertörns högskola. Hennes intressesfär handlar främst om att utforska och utveckla pedagogiska situationer ur inkluderande, demokratiska, fenomenologiska perspektiv där oftast där någon form av estetiskt uttryck är satt si spel. Cecilia arbetar oftast med följeforskning och aktionsforskning, i samarbete med lärare och ledare i varierade skolformer.

Spår 2:6

Biomimik – en brygga mellan teknik- och biologiundervisningen
Alexina Thorén Williams är lektor vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet. Hennes forskningsintresse rör lärarstudenters och verksamma lärares lärande och undervisning i naturvetenskap och hållbar utveckling. Hon är projektledare för ULF-projektet Biomimik – en brygga mellan biologi och teknikundervisningen för en hållbar framtid. Syftet med projektet är att tillsammans med lärare i grundskolan utveckla kunskaper och metoder för att främja ett hållbart samhälle. Alexina också deltar också i ett ERSAMUS+ projekt som har som mål att utbilda lärarutbildare och lärare i skolan i att undervisa om och i naturbaserade lösningar.

Maria Svensson är docent vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet. Hon disputerade 2011 med en fenomenografisk avhandling om elevers uppfattningar om tekniska system. Hon har ett stort intresse för teknikdidaktik från förskola till gymnasiet. Hon har varit projektledare för ett avslutat samverkansprojekt (ULF-projekt) med inriktning på teknik och språkbruk i förskolan. Hon deltar nu i ett nytt samverkansprojekt (ULF-projekt) som handlar om att biomimik som en brygga mellan biologi och teknikundervisning i låg- och mellanstadiet för att utveckla kunskaper som är av betydelse för en hållbar framtid. Systemtänkande i relation till utbildning och lärande teknik och hållbar utveckling är andra områden som hon arbetar med.

Dawn Sanders är docent vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet. Hon disputerade 2004 på botaniska trädgårdar i relation till undervisning och lärande. Hon har ett djupt forskningsintresse för studier av växtmedvetenhet och tilldelades ett VR-anslag 2014: Bortom växtblindhet: att se vikten av växter för en hållbar värld. Dawn arbetar tillsammans med Alexina och Maria i ULF-projektet Biomimik – en brygga mellan biologi- och teknikundervisningen för en hållbar framtid. Hon deltar också i ett ERASMUS+ projekt som har som mål att utbilda lärarutbildare och lärare i skolan i att undervisa om och i naturbaserade lösningar.