Kreativa lärmiljöer i fritidshemmet
Utbildningen ger er kunskap, metoder och verktyg att:
- skapa tillgängliga lärmiljöer för lek, lärande och välmående
- öka elevernas inflytande på sina lärmiljöer
- planera för förstärkt samverkan mellan fritidslärare och klasslärare
- inventera och analysera nuvarande lärmiljöer
- minska stress, otrygghet och konflikter genom genomtänkta lärmiljöer
Heldagar av lek, lärande och välmående
Fritidshemmets planerade och spontana undervisning ska ge eleverna en meningsfull fritid i målstyrda processer. Undervisningen ska också vara baserad på deras behov, intressen och erfarenheter. Det behövs kunskap, metoder och verktyg för att bygga upp lärmiljöer som kan fungera hela skoldagen. Hur ser sådana lärmiljöer ut? Och hur skapas de?
Fortbildningen ger aktuell forskningsbaserad kunskap, olika typer av metoder och redskap att använda i det egna arbetet samt tid för övningar, reflektion och handlingsberedskap.
Det fysiska rummets betydelse för elevers utveckling
Enligt Skolverkets allmänna råd bör huvudmannen och rektorn ”se till att eleverna har tillgång till säkra, hälsosamma och ändamålsenliga lokaler och utemiljöer som möjliggör en varierad pedagogisk verksamhet samt stödjer elevernas lärande och utveckling såväl enskilt som i grupp.” Hur tillämpas detta råd i praktiken? I den här delen av fortbildningen fokuserar vi på hur den fysiska miljön påverkar era möjligheter att planera, samarbeta och leda verksamheten. Vi tar hjälp av forskaren Christina Grewell som visar att funktionella lärmiljöer gör att mer tid kan läggas på relationsbyggande och mer långsiktiga pedagogiska aktiviteter.
Elevinflytande och samverkan
Hur kan elever påverka sina lärmiljöer – på riktigt? Så att deras intressen, initiativ och kreativitet blir utgångspunkten i målstyrda processer av lärande? I den här delen av fortbildningen får ni ett antal konkreta exempel på tema- och projektbaserad undervisning som tydligt utgår från det centrala innehållet i läroplanens fjärde kapitel. Kopplingen till olika typer av lärmiljöer är tydlig. Men vad krävs för att fritidslärare och klasslärare i samverkan ska kunna skapa lärmiljöer där eleverna får en heldag av lek, lärande och välmående? Vi belyser både framgångsfaktorer och fällor.
Inventera, utvärdera och analysera
Vilka lärmiljöer har ni, inomhus och utomhus? Hur används de? Av vilka och när? Vem bestämmer över lärmiljöerna? Vad kan ni påverka? I den här avslutande delen av fortbildningen får ni möjlighet att systematiskt titta på det egna nuläget. Det är särskilt viktig att identifiera lärmiljöer som skapar stress, otrygghet och konflikter. Vi använder oss av forskaren Karin Lagers studie där hon delar in fritidshem i tre olika typer: det övergivna fritidshemmet, det aktivitetsbaserade fritidshemmet och det gemenskapande fritidshemmet.
Målgrupp
Lärare i fritidshem, fritidspedagoger och skolledare
Vår pedagogiska idé - vi startar lärandet med en fråga
Därför är det här med frågor extra spännande. Våra fortbildningar tar sin utgångspunkt i de tre klassiska frågorna vad, varför och hur? Som grund har vi våra styrdokument och aktuell forskning men det är först när vi omsätter den kunskapen i en användbar praktik som det gör skillnad. Det är här våra fortbildare kommer in med sin erfarenhet och det grundläggande målet är att våra kurser ska besvara frågan Hur gör vi för att få det att fungera i praktiken?
Fortbildningen varvar teoripass med reflektioner och gruppövningar. Deltagarna har möjlighet att ställa frågor och få svar. Ni kommer att få en mängd tips, idéer och inspiration att prova på nya arbetssätt. Vi vill att ni ska kunna använda era nya kunskaper redan dagen efter fortbildningen och att det ni lär er kommer att göra skillnad för er undervisning och era elever.