Skolutveckling bygger på att vi har en gemensam förståelse för uppdraget. Men, många gånger är det våra traditioner som styr oss i stället för styrdokumenten. Att inte ha en kollegial samsyn äventyrar elevernas rättssäkerhet och motverkar en likvärdig skola.

Skolan, förskoleklassen och fritidshemmet har ett gemensamt uppdrag i att varje elev ska ha rätt att utvecklas så långt som möjligt. Detta kräver en organiserad verksamhet och undervisning vilket kommer att påverka varje elevs kunskapsutveckling.

Hur skapar vi en inkluderande skola där olikheter ses som en tillgång och vad betyder ett inkluderande förhållningssätt? Får alla elever det stöd som behövs för att lärande ska kunna ske? Det mest normala är att vi är olika – men är skolans organisation och undervisning anpassad efter detta?

Att inte ha en likvärdig bedömning äventyrar elevernas rättssäkerhet. Det är stora skillnader mellan lärare och mellan skolor hur elevprestationer bedöms och på vilket sätt eleverna är delaktiga och får återkoppling på sina prestationer.

Systematiskt kvalitetsarbete handlar om att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot de nationella målen. Men, allt bygger på att skolan kan identifiera sitt eget nuläge genom en adekvat analys.

På vilket sätt kan vi utveckla det förbättringsarbete som präglas av delaktighet och som stimulerar till samarbete mellan enskilda lärare, arbetslag och ämnesgrupper? Rektor är den uttalade ledaren och behöver skapa den kedja där alla delar i skolan samspelar med varandra.