Denna fortbildning ger en helhetssyn på kvalitetsarbetet, där både de mätbara och de svårfångade aspekterna av förskolans undervisning tas på allvar. Du får verktyg för att skapa ett systematiskt och hållbart kvalitetsarbete där både barn och pedagoger är aktiva deltagare i utvecklingsprocessen.

Ett cirkulärt utvecklingsarbete för ständig förbättring

I förskolans systematiska kvalitetsarbete ligger en ständig utmaning i att mäta och värdera det som inte låter sig fångas med siffror och kvantitativa metoder. Den här fortbildningen erbjuder olika sätt att arbeta med det som händer i förskolan – inte bara som något som kan sorteras i konkreta resultat, utan som ett pågående utvecklingsarbete som ständigt behöver reflekteras över och justeras. Förhållningssätt, relationell kompetens, det som sker i mötet mellan barn och pedagog är centrala delar av undervisningen, men ofta svåra att sätta ord på eller få till i ett SKA- arbete. Här undersöker vi hur kvalitetsarbetet kan gå bortom ”traditionell” dokumentation och i stället utmana oss att tänka nytt kring vad som kan kategoriseras och mätas. Och framförallt hur vi får det i praktiken.

Innehåll

Kvalitetsarbetet som grund för barnens lärande
I denna del fokuserar vi på hur kvalitetsarbetet kan bidra till att förflytta och stötta barnens lärande och utveckling. Vi undersöker styrdokumenten och deras inverkan på det systematiska kvalitetsarbetet. Genom att kartlägga nuläget och sätta tydliga målsättningar kan vi säkerställa att arbetet verkligen leder till förbättringar i förskolans undervisning och utbildning.

Relationell kompetens och förhållningssätt – att mäta det som inte syns
En central utmaning i förskolans kvalitetsarbete är att mäta och reflektera över de relationer och förhållningssätt som ligger till grund för varje pedagogiskt möte. Dessa faktorer, som inte alltid är synliga i traditionella dokumentationssystem, spelar en avgörande roll i förutsättningarna för barnens lärande. Här fokuserar vi på att synliggöra det relationella genom att skapa en kultur där reflektion och diskussion om dessa aspekter blir en naturlig del av kvalitetsarbetet – utan att reducera dem till kvantifierbara data.

Strukturer för dokumentation, reflektion och analys
För att kvalitetsarbetet ska bli långsiktigt hållbart, behöver vi utveckla enkla och funktionella strukturer som alla pedagoger kan använda. Här undersöker vi olika sätt att skapa effektiva system och underlag för dokumentation, analys och reflektion. Genom att förstå vad som underlättar och vad som kan försvåra kvalitetsarbetet, kan vi skapa ett arbetsklimat där förändringar sker kontinuerligt och systematiskt, vilket stärker förskolans utveckling. 

Överför kvalitetsarbetet i pedagogiska handlingar
Här går vi från teori till handling, och ser på hur förskolans pedagogiska arbete kan förändras genom systematiskt kvalitetsarbete. Vi diskuterar hur pedagogerna kan planera, genomföra och reflektera kring sin undervisning för att säkerställa att arbetet verkligen gör skillnad för barnen. Dokumentation och analys blir centrala verktyg för att följa upp barnens lärande och utveckling. 

Skapa en hållbar utvecklingskultur
Det finns inte ett sätt som är rätt utan varje förskola måste skapa strukturer utifrån sina förutsättningar och behov. För att detta ska ske, måste det finnas en stark kollegial kultur av samarbete, kommunikation och reflektion och där lärande sker både individuellt och tillsammans. Vi undersöker hur tillit och delaktighet är nycklar till ett framgångsrikt kvalitetsarbete, och hur ni kan utveckla strukturer som främjar detta. Samsyn och fungerande reflektionskultur blir nyckelbegrepp.

Målgrupp

Förskollärare, barnskötare, rektor