En grundläggande utmaning för många barn med neuropsykiatriska diagnoser är svårigheten att styra sig själva i förhållande till situationen. Ute på gården är det helt rätt att springa, hoppa och leka, men i samlingen ska man sitta stilla och fokusera på det som sägs. Inom autismspektrumet kan fri lek och vänskapsrelationer vara en jätteutmaning. Under kursen undersöker vi vilka svårigheter vi skapar för barn med neuropsykiatriska funktionshinder genom hur vi planerar vår verksamhet. Du får också lära dig hur du skapar bra rutiner för svåra situationer.

Helt plötsligt står vi där, handfallna och undrar hur vi ska agera. Utgångspunkten i det lågaffektiva bemötandet är att affekt smittar. Det lågaffektiva bemötandet innebär inte att bemöta eleven med passivitet – tvärtom! Det handlar om ett medvetet och kontrollerat sätt att hantera en krissituation där vi hjälper eleven tillbaka till självkontroll på ett sätt som minimerar känslan av skam. Under fortbildningen lär vi oss grunderna i metoden.

Ofta märker förskolepersonalen barnets svårigheter långt före alla andra. Som personal kan det vara svårt att veta hur man ska prata med föräldrar om dessa problem. Det är lätt att hamna i konflikt då respektive bild av barnet inte stämmer överens. Ett positivt samarbetsklimat är a och o, särskilt när det finns problem. Utbildningen lär dig hur du skapar en bra dialog.

Begreppet språklig sårbarhet hjälper oss att flytta fokus från barnets språkliga svårigheter till den pedagogiska kontext i vilket barnet befinner sig. I mötet mellan lärmiljöns språkliga krav och elevens förutsättningar får vi syn på barnets språkliga sårbarhet. Vi behöver därför möta barnet genom att anpassa undervisning och lärmiljö till dennes svårigheter. Under kurser får du kunskap om hur du kan planera verksamheten och vad som ska prioriteras.

Alla barn ska få den utmaning och stimulans de behöver för att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Det betyder att undervisning och verksamhet inte kan utformas lika för alla barn. Barn med språksvårigheter har samma behov som andra av att bli tilltalade, att delta i samtal och att bli lyssnade på. Men vad händer om andra inte förstår vad jag vill säga och hur känns det om ingen lyssnar på mig? Kursen ger dig redskap att bemöta dessa barn på bästa sätt, både individuellt och i grupp.

Alla barn har rätt till en lärmiljö och en undervisning som stödjer och utvecklar lärandet. Därför är det viktigt att vi har kunskap om hur vi kan synliggöra vad som händer när barnets behov möter verksamhetens förutsättningar. Först då kan vi förstå vilka insatser som behövs och identifiera stödjande pedagogiska strategier. Kursen lär dig identifiera och kartlägga nyckelfaktorer och ger också flera praktiska tips på hur du bemöter utmaningarna.

Färg, form och ljud – förskolans miljö kan bli en utmaning för många barn. Här finns flera praktiska saker att utveckla för att ge alla barn möjlighet att kunna delta på likvärdiga villkor. Vi behöver lyfta blicken och med nya ögon se på de utmaningar som vår miljö ibland skapar för många barn. Med ett medvetet arbete runt praktiska saker som visuellt buller och mer övergripande frågor i vår miljö kan vi ge barnen bättre förutsättningar att utvecklas i en stöttande miljö. Under kursen får ni lära er om er flera kritiska moment i den fysiska miljön men också om vad som gör miljön inkluderande. Det som är bra för ett barn som behöver anpassning är oftast bra för alla!

Många vardagssituationer rymmer utmaningar som vi kanske inte tänker på. Vi blir lätt blinda för våra rutiner och traditioner. Genom ett nyfiket och reflekterande förhållningssätt kan vi ändra barnens sammanhang till det bättre. Det gäller alla barns, men framförallt barn som möter många utmaningar i förskolan. Under kursen får ni flera konkreta förslag på hur ni kan planera och lägga upp dessa olika vardagssituationer. Ni får också lära er kritiska moment som ni kan vara extra uppmärksamma på för att göra vardagen tillgänglig för alla barn.

I förskolan möter vi barn med ojämna förmågor. Många situationer i förskolan ställer krav som överstiger barnets förmågor. Om vi inte anpassar kraven kan detta leda till stress hos barnet, som i sin tur kan leda till starka känsloreaktioner. Vi behöver bli medvetna om hur vi anpassar kraven och ändra sammanhanget kring barnet men då behöver vi också förstå de bakomliggande orsakerna till själva beteendet. Att barn leker och utvecklar social kompetens i samspel med andra är grundtanken i förskolan, men alla barn leker inte. Vilka sociala färdigheter behöver dessa barn?