Annika Andréasson, verksamhetsutvecklare

Förskoleklassens uppdrag håller på att förändras – på gott och ont. Bron mellan förskolans pedagogik och skolans pedagogik blir mer och mer ett år där eleverna ska kvalificeras till grundskolans kunskapskrav. De båda kartläggningarna från Skolverket är en del av denna kursändring. Annika Andréasson ger en nulägesbild och diskuterar vad den så kallade skolariseringen kan betyda för elevernas lärande och utveckling i ett holistiskt perspektiv.

• Önskvärda pedagogiska kopplingar till både förskola och grundskola
• Den viktiga relationen mellan elevinitierade och planerade lärandesituationer
• Användning av kartläggningsresultat för att kontinuerligt anpassa undervisningen

Görel Sterner, förskollärare, grundskollärare, specialpedagog och författare.

Sexåringarna utvecklar en förståelse för matematik när ämnet utforskas och problematiseras i lekfulla situationer. Målet med undervisningen är att varje elev kan bygga en tilltro till den egna förmågan och känna att ”det här kan jag och det är roligt”. Det är grundläggande för den senare kunskapsutvecklingen i grundskolan. Görel Sterner ger en mängd exempel på aktiviteter och uppdrag som hjälper eleven att bygga upp kunskaperna steg för steg. Hon visar vilka frågor du kan ställa, vad du bör observera och vad ni kan samtala om för att utveckla det matematiska tänkandet hos varje elev.

• Kartläggningsresultat som påverkar undervisningen för individ och grupp
• Så skapar du en matematisk progression genom förskoleklassen
• Forskningen om förskoleklassens betydelse för kunskapsutvecklingen i matematik

Maria Heimer, utsågs 2008 till Årets skolbibliotekarie.

Sexåringarna befinner sig mellan förskolans lek och skolans inlärning. De är på väg in i läs- och skriftvärlden men skillnaden mellan barnen är ofta stor. Det här är en föreläsning om hur du på olika sätt kan leka fram och stimulera den språkliga medvetenheten hos varje barn – det som har visat sig vara så avgörande för den fortsatta läs- och skrivutvecklingen. Du får också i en miniworkshop konkretisera hur du exempelvis kan skapa progression i undervisningen för individ och grupp.

• Kartläggningens betydelse för att ge varje elev rätt stöd
• Bildanalys, boksamtal, ordförråd, högläsning och eget skapande
• Utforma undervisning i det flerspråkiga klassrummet

Karin Nyberg, förskollärare

Vitsipporna blommar varje vår, skidan glider perfekt, regnbågens färger lyser – de naturvetenskapliga processerna och fenomenen som fascinerar oss är många. Karin Nyberg visar hur förskoleklassens elever kan utveckla sitt lärande i naturvetenskapliga ämnen. I undersökande läsaktiviteter får de utgå från sina observationer och reflektioner för att sedan kunna jämföra, analysera och dra slutsatser.

• Planera för naturvetenskaplig progression mellan förskola, förskoleklass och årskurs 1-3
• Om betydelsen av kollegial samverkan vid de båda övergångarna
• Kvalitetssäkra undervisningen med elevernas perspektiv som utgångspunkt

Sara Naess, förskollärare

Hur skapar man en lekfull, differentierad och meningsfull undervisning i förskoleklass? Och som utgör en trygg övergång mellan förskola-förskoleklass och förskoleklass-grundskola? En utgångspunkt för Sara Naess är att skapa goda relationer till varje enskild elev så att de kan utvecklas tillsammans med förtroende för sin lärare. Sedan finns förutsättningarna att genom en variation av arbetssätt stegvis leka fram lärande inom exempelvis läsning, skrivning och matematik.

• Hur spontana och planerade observationer genomförs i kartläggningen för att stötta och utmana
• Differentierad undervisning genom stationsarbete
• Förbereda eleverna i förskoleklass för fortsatt utbildning och livet i stort

Jenny Karlsson och Anna Morell, specialpedagoger

Att kunna planera, kompromissa, hålla reda på sina saker, vänta på sin tur och orka lyssna en längre stund – det är färdigheter och förmågor som stärks i förskoleklass. De bidrar till att eleven kan utveckla sin identitet som en lärande person. För vissa elever går det lätt medan andra stöter på svårigheter. Vi kartlägger oftast kunskaper, men i den här föreläsningen visar Jenny Karlsson och Anna Morell hur vi kan kartlägga allt det andra som också påverkar eleven i lärsituationer och samspel.

• Hur kan man använda olika pedagogiska kartläggningsmaterial för att bättre förstå elevens fungerande?
• Så kan kunskaper om färdigheter och förmågor hjälpa oss att ringa in vilken förväntan som är rimlig och vilka krav vi kan ställa
• Hur anpassar man undervisning och aktiviteter utifrån resultatet av en pedagogisk kartläggning?