Anna Karlefjärd, expert på skolans styrdokument och utbildningsledare vid rektorsutbildningen vid Karlstads universitet.

Nu införs Lgr 22 med reviderade kursplaner för grundskolan. Ämneskunskaperna sätts i fokus när fakta och förståelse framhävs. Betydelsen av en stark lärarprofession betonas. Vilken betydelse får den förändrade läroplanen för lärare och elever? Anna Karlefjärd ger en fördjupad bild av förändringarna i styrdokumenten och den ändrade betygsregleringen.

• Lgr 22 - varför då?
• Hur kan reviderade kursplaner sätta fokus på undervisning?
• En mer sammantagen betygssättning - vad innebär det?

Åsa Hirsh, forskare och docent i pedagogik vid Göteborgs universitet. Författare till boken Hållbar bedömning. Bildning, välbefinnande och utveckling i skolans bedömningsarbete.

Med ändrade kursplaner får vi lärare ett bättre arbetsredskap för betygsättning. Bedömningen av elevernas kunskap kan göras på ett bredare och mer varierat underlag och ska bidra till mer rättvis och likvärdig bedömning. Det är både en utmaning och en möjlighet. Åsa Hirsh ger oss vägledning för en ökad bedömningskompetens.

• Hållbar och rättvis bedömning – vad innebär det?
• Vad är det vi bedömer? Strategier för bedömning i formativt och summativt syfte
• Vad innebär det att dokumentera bedömning?

Filippa Mannerheim, debattör, gymnasielärare och förattare till boken Konsten att undervisa. En bok om lärares hantverk.

Lgr 22 slår fast att skolans strävan ska vara att ”skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling”. Hur formar vi en undervisning som utbildar våra elever att bli kapabla, självständigt tänkande ungdomar? Filippa Mannerheim menar att traditionella pedagogiska metoder ”från när svensk skola ansågs vara en av de bästa i världen” är vägen att gå. Här ger hon oss konkreta exempel på sådana undervisningsstrategier. 

• Läraren som kunskapsförmedlare
• Det skrivna ordet som fundament i utbildningen
• Bedömningen som restprodukt, inte som utgångspunkt

Eva Svensson, fil. lic. om lärares användande av digitala verktyg och pedagogisk utvecklare.

Under 2021 startade Helsingborgs stad sitt arbete med att implementera Lgr 22. Alla lärare i grundskolan har träffats regelbundet i ämnesgrupper för att arbeta med de reviderade styrdokumenten och utveckla sin bedömarskicklighet. Att samtliga skolor går igenom samma process är en stor vinst för alla delar av skolsystemet, menar Eva Svensson, samordnare för projektet. Tillsammans med olika röster från verksamheten delger hon sina erfarenheter för oss. Vilka lärdomar kan dras och vad behövs nu?

• Bakgrund – varför har vi gjort som vi har gjort?
• Hur ser det ut i skolvardagen efter ett par månader med Lgr22?
• Vad det betyder att målinriktat jobba vidare i en långsiktig satsning

Maria Wiman, krönikör, med i TV4 Nyhetsmorgons skolpanel, utsågs 2019 till Sveriges bästa lärare och författare till bland annat boken Handbok i värdeskapande lärande.

I Lgr22 lyfts lärarens profession och didaktiska förmåga fram än mer tydligt som avgörande för ett framgångsrikt lärande. Vi lärare är experter på lärande. Ändå ifrågasätts alltför ofta vår yrkesexpertis och "alla" vårt jobb. Föräldrar ringer och mejlar med krav på viss undervisning eller betyg. I media är det andra än lärarna själva som får berätta om hur läraryrket borde utövas eller oemotsagda hävda hur skolan måste förändras. Och när skolan överöses med allehanda krav och förväntningar från samhället översköljs vi lärare i förlängningen av arbetsuppgifter som vi egentligen inte alls är rustade för. Hur ska vi se på vår yrkesroll och vårt professionella kapital?

• Att äga sitt yrke – ledarskap, tydlighet och respekt
• Att bemöta alla som ”kan vårt jobb” och hantera omöjliga krav
• Läraren i samhällsdebatten – behöver vi ta mer plats?